NEWS

i punktform...

• var på en sagolik julkonsert i Johanneskyrkan idag. Vilken välbehövlig energikick det gav och stressen bara rann av mig. Fylldes med nytt hopp och frid. Låter nästan religiös. ;-) Bonus blev att julkänslan väcktes till liv.


• första coachklienten kör jag igång med på onsdag. Ball! Att coacha är kul och givande på många plan.


• lucia på torsdag. Mysigt. Ska njuta av att både Jolle och Lina ska lussa. På kvällen bär det av till kyrkan. Jag älskar luciasångerna. OJ! Vi måste baka lussebullar.


• väntar fortfarande på besked från senaste jobbintervjun. Skickade precis iväg ett annat som lät spännande; ungdomscoach.


• på söndag går flyttlasset "på riktigt", då kör vi över alla möbler som jag ska ha. Och det är de flesta.


• har några spännande planer för lokalen som jag tänker förverkliga när det blir möjligt.

Både idag och igår åt vi middag i lägenheten. Känns mysigt. Flera av barnens kompisar har varit på besök. Idag monterade Niki, Emma och Jolle en Ikea-pall. Det blev lite muttrande, men till slut fick de ihop den. Duktigt.

Imorgon kommer besiktningsmannen till huset och teleteknikern till lägenheten. Dålig planering ;-).

Skåpen börjar så sakteliga fyllas med gamla och nya husgeråd. Imorgon blir det garderoberna som ska städas och börja fyllas. Herregud vilken massa grejor man har. Börjar känna mig lite sliten i armarna av allt bärande.

Försöker skapa julstämning i lägenheten. I huset känns det inte mycket lönt. Men tyvärr visade det sig att jag har gammeldags kontakter, så mina fina julstjärnor i fönstret har inte kommit upp ännu. Det är bara att köpa nya. Plånboken blir snabbt full med kvitton tycker jag...

Lina och Nate gjorde ett ryck i lokalen och torkade köksskåp och golv. Där kommer att bli riktigt mysigt när det är färdigt.

Jolles och Nikis säng fick Luppe färdig idag. Vilket självklart gladde dem. Nu tjatar Niki om att vi ska ta dit sofforna. Och det vill ju jag med. Samtidigt måste jag ta hänsyn till Luppe också. När allt annat är på plats så tar jag de stora sakerna. Tills dess är det onödigt.

Barnen tycks ta hela situationen bra. Men det är svårt att veta vad som rör sig i deras huvuden. Längtan till tomten kanske distraherar tankarna, och i så fall är det ju bra. Annars kan jag knappast påstå att det är en idealisk månad att flytta...man har ju tusen andra saker att göra.

Nu ska jag sova. Är helt slut i batteriet! Natti natti zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Hänt i veckan

Intervjun hos Skandia Mäklarna gick bra. En supergullig tjej höll i den. Det skulle absolut passa mig att jobba som administratör och dessutom få lite mer rutiner än vad jag har nu. Vi får se nästa vecka vad hon säger.

Var på Ikea idag och köpte ny säng till Jolle och Niki. En vit dagbädd, som saknade 7 skruvar och hade två lådsidor som var sönder. Underbart. Luppe var snäll och monterade den, men den blev tyvärr inte riktigt klar.

Mamma var med på Ikea och lägenheten tyckte hon ju självklart var toppen. Köpte med mig lite julblommor. Måste ju skapa lite julstämning där. Och blockljusen finns naturligtvis på plats.

Lina är på tjejmiddag nu ikväll och ska sova över. Ja, jag har ringt och kollat med mamman så att alla uppgifterna stämmer. Vill inte höra i efterhand om supande och cigaretter. Tyvärr är det ju väldigt vanligt i hennes ålder. Suck! Men man kan inte låsa in henne. Eller? ;-)

Imorgon är det skyltsöndag och jag ska in och ta lite foto till tidningen, med min nya kamera! Niki ska spela Tomtecupen. Jag hoppas kunna se någon match. Det är ju så ball!

Nästa vecka kommer Malmötidningen ut. Missa inte min "fundra". Och nu måste jag komma igång med mina coachklienter så att jag inte glömmer det jag lärt mig. Ska bli riktigt kul. Tre stycken klienter har jag att öva på fram till den 8 februari då det är dags för diplomering.

Allt rullar med andra ord på. Minst två lass om dagen blir det till lägenheten och jag älskar att vara där. Det mesta med alla papper som ska ordnas är fixat. Till barnens glädje har jag fått 12 månaders gratis kabeltv. Försäkringar och annat är klart. Och från den 15 december har jag nytt telnummer.
Lägenheten 040-15 97 68
Lokalen 040 -15 96 68

Nu ska jag måla med Jolle innan han tjatar sönder mina öron.

anställningsintervju imorgon

Jolle har tappat ytterligare en tand och simskolan börjar ge resultat

Kelade med fyra små kattungar idag

WE ARE FAMILY

Till tonerna av "we are family" dansade vi in glädje i väggarna i vår nya lägenhet på Limhamn. Nu börjar flytten till vår sanslöst vackra lya...

Nate var tyvärr på jobb och får vänta en dag med att dansa.

HUMANPOWER!

Så in i bomben kul att gå coachutbildning!

Har fått min nya kamera...känns stort!
En Nikon D80. Halleluja. Härliga bilder kommer inom kort.

Aktuellt

Jolle har tappat sin första tand. Eller snarare Luppe körde en Emil-variant. Han drog ut tanden med tandtråd. Stolt grabb fick sen besök av tandfen och blev en guldpeng rikare.

Angelina har äntrat sin nya coola moppe med neonljus. Mest först fick Luppe köra hem den från Marieholm. Han kom hem som en isbit många timmar senare efter att ha kört fel vid Löddeköpinge. Bra Fars dag han fick (valde). Vi försökte övertala honom att hämta den dagen efteråt med släp, men no.

Full packning pågår och det är skönt att vi är så överens om vad vi vill ha och inte ha. Det enda vi båda vill ha är den ljuvliga gigantiska guldspegeln, men jag får så många möbler att jag tyvärr måste släppa den. Snyft! Skulle verkligen passat i min hall. Måste hitta en ny på någon auktion.

Vinnare i Torns cup! Idag spelade Niki fotbollscup. Och de vann alla sina matcher. 11-4 i målskillnad. Niki gjorde 5 mål och backen Emma fick pris för bästa spelare. Elin gjorde en superräddning, med magen ;-) GIRL POWER!!!

Nate och Lina har börjar få koll på tvätten nu. Vet vad som tvättas med vad och hur man tömmer och rensar torktumlaren på vatten och dammtussar. Numera har vi ett schema för varje dag så att saker och ting blir gjorda. Underlättar en hel del. Arbetsledare...gissa vem?

Nästa vecka börjar jag min utbildning till coach. Så kul och spännande. Tyvärr ligger jag efter med pluggandet flera veckor, men jag klarade i alla fall förra tentan. Skönt!

Många av er har idag fått ett elektroniskt flyttkort. Har jag missat någon, maila mig då är ni snälla på sjalaglad@hotmail.com.

Nyligen tvättade vi Snäckan, och det är rena självmordsförsöket.
Förra gången gjorde jag det själv och blev sönderklöst. Vår söta snälla lugna katt bli som värsta skräckfilmensodjuret när man sätter henne i badkaret. Denna gången fick Luppe hålla henne och glad var hon inte. Så här snygg var hon efteråt när hon försökte få fason på sin päls.

NE-YO

Idag var jag med Jolle, Niki och hennes kompisar på Triangeln för att se Ne-Yo. Efter att ha utfodrat sju barn med pannkakor...

Utan kontakter hade vi inte ens kommit in. Blev stoppade i entrén. Att Nate och Lina hade en ännu bättre kontakt förstår ni utifrån bilden nedan.

Fotograf: Angelina Ek Lipanovska

Lyssna på Ne-Yo

http://www.youtube.com/watch?v=-hvI9kAUTKA

http://www.youtube.com/watch?v=n-FdoZdfpmE

SKROTEN NÄSTA

Tack och lov att inget hände med henne, men den var hel i cirka två veckor. Och nu får den skrotas. Tur att man har helförsäkring..

Jag...

Jag packar

Jag pluggar

Jag skriver

Jag mailar

Jag handlar

Jag lagar mat

Jag ringer

Jag ...

...önskar just nu att jag fick säga "fy vad tråkigt, jag har inget att göra".

TIPS!

Gör något vettigt med alla pengar du kommer att lägga ut till jul!

Spiderman 3 är kass. Spara pengar genom att inte se den.

Feel some love med skånepågen, http://www.wiltune.se/

Bli julsnygg hos Annika, http://www.haircut.se/

Må bra under helgerna med Violeta, http://www.violeta.se/

Köp vettiga julklappar till barnen, http://www.ilka.se/

Gör skillnad för invånarna i byn Sega, http://www.helpghana.se/

Boken som påminner mig om tankens kraft, Secret-hemligheten av Rhonda Byrne, http://www.adlibris.se/

Sluta aldrig bry dig, bli Nattvandrare,
www.nattvandrarna-malmo.org/



Onödigt vetande!

På Liseberg i somras mötte vi Carola. Hon log och vinkade.
Skulle åka turen efter oss i den läskiga Kanonen.
Hon är på väg nerför trappan när bilden tas. Mittemellan klockan till höger som visar 00:25 och lampan till vänster. I vita byxor.
Mina älskade och ursnygga tjejer Nicole, Nathalie och Angelina på bilden.

Senaste nytt

Bara så att ni inte blir förbannade för att jag inte svarar på eventuella mail. Jag har en ny tillfällig adress, min andra vill absolut inte samarbeta med mig.

Den nya är följande: sjalaglad@hotmail.com

Annars rullar det på här hemma. Plockar varenda banankartong jag kan komma åt på ICA. Tyvärr hann någon före mig nu senast när det hade varit bananleverans. Lite småstörigt. Men tre stycken lådor fick jag i alla fall med mig hem idag.

Såg filmen Oceans Thirteen igår. Kass, men bra om man har svårt att somna om kvällarna, då rekommenderar jag ett inköp.

Var på bio i lördags med alla fyra barnen. Lite coolt att man kan få med sig en på 5, en på 10, en 15-åring och en på 20 år samtidigt. Vi såg den mysiga barnfilmen Råttatouille (osäker på stavningen). Klart godkänd. Trots att Jolle behövde en kissepaus mitt i filmen. Som vanligt. Och jag fick ont i magen av alla snacksen.

Idag var jag med Jolle och Niki på lekplatsen i Hammars Park. Jag är dålig på att ta vara på tiden med dem. Det är sorligt lätt att ta dem för givet. Men vi hade urkul. Jag bara älskar den nya gungan som liknar en hängmatta. Niki tog fart och det riktigt killade i magen och jag skrek högt mer än en gång. Kändes som att jag skulle trilla av.
Sen hade vi pjätt i klätterställningen. Efter 10 minuter var jag helt slutkörd. Vilken kondis jag har. Eller snarare inte har.
Vi avslutade med en betydligt lugnare lek som barnen kallar "följa pinnen". En pinne var och ett vattendrag är allt som behövs. Stövlar på fötterna är en klar fördel. Man tävlar om att få sin pinne att flyta snabbast till ett visst mål. Problemet var att pinnarna gick på grund hela tiden.
Passade på att fotografera lite fina träd i kvällsljuset med min mobilkamera när jag ändå var ute. Jag gillar träd. Får mig att tänka på roliga saker.

Undrar ni hur intervjun gick i måndags. Jo, den gick jättebra. Jag och en annan tjej valdes ut att träffa personalen. Jag klickade omedelbart med tjejen som skulle blivit min regionschef. Arbetet var som butiksansvarig på Life på Jägersro. Hade passat mig perfekt, om det inte var för det andra erbjudandet jag fått. Det ger inte samma inkomst, samma trygghet och är på få timmar. Men det är en utmaning jag bara inte kan motstå. Så jag var tvungen att tacka nej. Inget lätt beslut, men rätt. Många tycker säkert att jag är knäpp, men jag är övertygad om att något nytt och spännande ligger på lur, bara jag vågar satsa och inte fegar ur och väljer tryggheten i första hand.

Riktigt kul blir också intensivutbildningen jag ska gå i november. Jag vill bli coach och jag bara längtar. Detta är verkligen något som passar mig. Jag återkommer om detta senare för er som kanske känner att ni eller någon i er omgivning behöver coaching för att komma ett steg längre i ert arbetsliv eller i ert privatliv. Men först ska jag klara utbildningen och diplomeringen.

Som ni ser händer det saker hela tiden och jag njuter av det. De senaste månaderna har jag insett vilken fantastisk gåva jag har. Jag ser allt i bilder. Det har jag alltid gjort och kanske är det därför jag tycker om att fotografera. (Min nya Nikon D8o, en cool digitalkamera är förresten beställd). Att se allt i bilder innebär att jag har haft lätt för att meditera, och nu har jag också insett det storslagna med att kunna visualisera saker. Vad jag menar är att jag i väldigt tydliga bilder kan föreställa mig hur jag vill att mitt liv ska se ut framöver.
Ett exempel är att jag väljer att se mig själv sittande i soffan i nya lägenheten. Jag bestämmer mig för att den bilden ska spegla en känsla av harmoni, trygghet och glädje. På det sättet ställer jag in mig mentalt på att förverkliga just den bilden och detta är ett mycket effektivt sätt att uppnå mål med. Jag har olika bilder för olika mål. Privata såväl som arbetsmässiga. Och jag tvivlar inte på mina bilder. Jag tror innerligt på dem och känner verkligen hur det kommer att kännas när målet är uppnått.
Första gången jag använde mig av detta var när jag var tretton år. Jag visste inte vad jag gjorde då, idag har jag ett ord för det. Målbild. Oerhört effektivt och superenkelt att lära sig. För att det ska fungera optimalt behöver man också övertygelsen om att det fungerar. Och det har jag.

Kram till er alla/ Marie

SKYTTE

Jag var på skytteklubben idag. Det var ett tag sedan. Styrelsemöte brukar inte vara den mest intressanta kvällsaktiviteten, men idag var det livat. Jag ska inte gå in på några detaljer men det är befriande att se att etik och medmänsklighet berör och upprör.

Limhamns skytteförening är mer än 100 år gammal men nu lever den under dödshot. Kommunen och fritidsförvaltningen är ovilliga att hitta lösningar på vårt problem. Man kan inte flytta en hel ungdomssektion till en annan stadsdel och tro att den överlever. De vill att vi skjuter uppe på Bryggeriet i stan, men barnen måste själv kunna ta sig till sin träning.

Fritidsförvaltningen som har skött alla sina anläggningar så bra (eller inte), har varken tid eller pengar att bry sig om en liten sport som luftgevärsskytte.

Vad många inte tänker på är att skytte har många fördelar i jämförelse med andra idrotter.

• jämlikhet mellan könen
  killar och tjejer skjuter i samma grupp och har exakt samma förutsättningar
• handikappvänlig
• det krävs koncentration, tålamod och att man kan sitta/stå still under en lång stund för att man ska bli en bra skytt, dessa egenskaper saknar många barn idag
• barn och ungdomar får en sund inställning till vapen, dvs man skjuter enbart på tavlor, vapen är inga leksaker som riktas mot människor
• utrustningen är dyr, därför får man låna vapen och skyttejacka
• medlemsavgiften är låg (125kr/år hos LSF), därefter betalar man för antalet tavlor man skjuter och varje krona som sektionen drar in på olika arrangemang går oavkortat till barnen

Det kan inte vara rätt att beröva alla skytteungdomar från Limhamn och Bunkeflo sin klubb. I en växande stadsdel borde man ta hänsyn till att utbudet av aktiviteter ska vara varierande. Fotbollsklubben i all ära, men alla barn är inte intresserade av att sparka boll.

Alla människor vet att idrottsföreningar går runt med hjälp av ideella krafter. Utan dem skulle alla föreningar upphöra omedelbart. Människor jobbar gratis år ut och år in. Så även på Limhamns Skytteförening. Några jobbar mycket, andra mindre, och så finns de dem som brinner för sin förening. Hos oss är det familjen Ragnarsson. Michael, Birgitta och Tim är dem som i princip håller den igång, med hjälp av en del föräldrar.

Har du aldrig provat på skytte. Gör det nu, innan det är försent.
tisdagar och torsdagar kl 17-19
Kalkbrottsgatan 145
040-15 19 80

DATASTRUL

Har ni försökt gå in och kolla huset på hemnet har ni nog blivit besvikna. Det är borttaget pga en spekulant vi väntar besked från. Jag hoppas att vi får svar i veckan.

Packningen är igång. Var på vinden idag och insåg att vi har två hem. Ett synligt och ett ovanför våra huvuden. Suck, vilken massa skräp man samlar på sig.

Av alla vinterjackor som hängde där uppe, behöll jag en. De andra kunde jag tälta i. Skorna fick också sig en utrensning. Barnen får jobba hela lovet med att sortera allt jag sparat till dem. Och det är inte lite. Bilen står lastad för avfärd till återvinningsstationen och ett lass gick idag till Luppes affär.

Imorgon fortsätter utrensningen när mamma kommer och sorterar. Hon är bra på sånt. Och dessutom packar hon på samma sätt som jag, vilket underlättar vid uppackningen.

Själv ska jag på anställningsintervju imorgon och borde därför sova nu. Men jag har försökt reparera min e-post hela kvällen, utan framgång. Är redo att kasta ut möget! Fick göra en hotmail-adress så att jag kunde skicka iväg viktiga saker. Varför fungerar ALDRIG datorer som de ska? Och varför strular min alltid när min käre dataMange är bortrest. Förhoppningsvis är han tillbaka imorgon så jag kan plåga honom då. Frågan är bara hur jag ska kunna gottgöra honom för all hjälp han bistått med på de mest underliga tidpunkter. Jag får nog skriva en tacklista snart igen...

Tänkvärt

Längtan läker

Att längta efter något

skänker kraft åt viljan

tröst för stunden

och lusten att lyckas

Start för MINI IDOL 2007

Följ den nya snällare versionen av succéprogrammet Idol.
En deltagare, en jurymedlem och inga utröstningar.
Varje fredag presenteras en ny låt som du som lyssnare/läsare kan kommentera.
Endast positiv feedback tillåts, allt annat tar jag som enväldig jurymedlem bort.

Låt mig presentera Christoffer Presthaug

HUS TILL SALU!

Missa inte att se vårt vackra hem som nu ska säljas. Det krävdes en reklamfotograf för att vi alla skulle fatta hur fint vi faktiskt har det. Eller som Lina sa "jag kommer att sakna vårt badrum" och i nästa mening hörde jag till min förvåning "vad snyggt mitt rum är". Ändå har jag hört henne gnälla över att det är så litet i flera år.
Det finns till beskådande på http://www.hemnet.se/. Klicka er fram under villor till Sjövägen 2.
Vi har redan en spekulant så kanske går försäljningen sådär snabbt som jag hela tiden sagt att den ska göra. Ni vet, jag är ju en obotlig optimist och helt inställd på positivt tänkande. Vilket faktiskt har genererat en massa härliga möten och med dem helt oväntade möjligheter.

På måndag ska jag på anställningsintervju. Vi får se vad det leder till. Ytterligare en dörr till ett otroligt spännande jobb har öppnats. En efterlängtad kurs verkar möjlig. Jag har beställt en makalöst läcker Nikon digitalkamera som jag bara längtar efter att ta med mig ut i naturen och plåta med. Lina kommer säkert att använda min gamla, så henne bör det inte bli svårt att få med.
Imorgon skriver jag kontrakt på lokalen som ligger i anslutning till min lägenhet. Den öppnar för möjligheten att fortsätta med alla mina avkopplingshobbies; att renovera möbler, tillverka kort och halsband. Lina och jag planerar också att bygga en liten fotostudio där nere.
Lägenheten får jag den 27 november och vi längtar alla efter att få möblera den. Både jag och barnen är sålda på inredning. Så gissa om vi kommer att springa på loppisar sedan. Allanballan!
I januari hoppas jag kunna köra igång en egen meditationsgrupp. Och jag får bra respons på mina artiklar. Gränslöst underbart känns alltihop!
Förutom att jag känner att jag växer och nu får utdelning för alla frön jag sått de senaste tio åren, ser jag en förändring hos barnen. Detta är den största belöningen av alla. Mår jag bra, mår de bra.
Lina har skärpt till sig i skolan och satsar på att bli fotograf. Och naturligtvis kan hon bli det, bara viljan finns. Talangen har hon definitivt.
Niki föhörde jag precis på engelskglosor och hon är sanslöst duktig på språk. Och mycket annat. Jag har börjat få igång hennes pianospel också. Igår och idag spelade hon medan jag masserade Jolle till sömns. Så mysigt!
Dessutom har Nate ett jobb hon trivs med och alla barnen hjälper till mer nu och med mindre protester än tidigare. Stämningen i huset är inte alltid så här rosaskrimande, men jag ser att utvecklingen går mot det positiva hållet.

Det känns som om jag knyter ihop alla trådar jag slängt ut den senaste tiden. Och det känns skönt. Det är så många bollar i luften just nu och jag längtar efter lite rutiner och tid att reflektera. Men det kommer, det vet jag. Just nu gäller det att ta snabba beslut och få igång alla processer, sen rullar det på av sig själv.
Eller som min redaktör sa "detta är den stora vändpunkten i ditt liv Marie". Det har hon rätt i. Och fy fasiken vad det är "gött".

Varför nämner jag inte Luppe? Jag håller på att klippa navelsträngen. Men naturligtvis finns han med i mina tankar och jag kommer att göra vad jag kan för att underlätta för honom. Han är och förblir barnens pappa och hans vardag är deras vardag. Mår han bra, mår de bra. Sjutton år är en lång tid. Många minnen finns lagrade för alltid. Och jag vet att han kommer att finnas där för mig om jag behöver. Och det är jag tacksam för. Trots allt känner han mig bättre än någon annan, och vice versa.

Kram till alla er vänner som bryr sig så mycket att ni besöker mitt "dagbokskrypin".

min födelsedag idag

Ja, då var man inne på sitt fyrtionde år. Så vid samma tidpunkt nästa år hoppas jag att jag dansar på ett bord någonstans och gläds åt att åter nolla.



Fy fasiken vad jag har fejat i helgen...och hela dagen. Mamma har varit här och hjälpt till, Nate och Lina åkte på lite trädgårdsarbete igår och Luppe har ordnat en del som legat på vänt länge. Fotografen var här idag, så inom några dagar kan ni se vårt hus på hemnet. Snacka om att plocka undan, eller ska jag kalla det gömma undan...överallt. Så effektivt att jag nu inte hittar allt som blivit undanstoppat.


I helgen fick Nicole pris. En plakett för vinsten i seriespelet med F10 och en för tredjeplatsen med F13. Priserna delades ut i samband med BIF:s a-lagsmatch mot Sylvia, som de förlorade...suck. Inför samma match var Jonathans lag maskotar. Och efter en hel del tannagnissel fick jag honom att gå med. Eftersom de saknande maskotar fick även Niki hoppa in. Då tyckte Jolle plötsligt att det inte var läskigt och efteråt var han så stolt.






fundra: vilken ålder är bäst

silence

Ja, vissa dagar vet man inte riktigt vad man ska säga. Idag är en sådan dag. Denna fredag har jag nog gått igenom hela spektrat av känslor en människa har tillgång till.

Saker och ting händer i sådan rasande fart nu att jag nästan blir åksjuk. Men jag gillar ju bergochdalbanor så det är inget klagomål. Mer ett konstaterande. Jag låter kanske lite hemlighetsfull och det är meningen. Vissa saker är bara av personligt intresse, men en sak vill jag gärna dela med mig av, fast inte riktigt än. När jag har rott det i hamn så återkommer jag.

Som sagt...idag är jag fåordig. Vilket är skönt ibland. Så jag ska njuta av det.

Hur man undviker en skilsmässa

Jag tror att många har funderingar kring det här med skilsmässa. Så här kanske kommer lite tips om hur man undviker det.

Har du någon gång tänkt tanken "om vi inte hade haft barn hade vi inte varit gifta"?
Har du tittat efter ett eget boende på hemnet och kalkylerat över kostnaderna?
Väntar du på att din partner ska somna innan du går och lägger dig?
Hänger du hellre tvätt en fredagkväll än sitter i soffan med din partner?
Tillbringar du alltmer tid vid datorn och ser inget fel i det?
Jobbar du gärna över för att slippa komma hem?
Har du varit otrogen?
Då borde du definitivt göra något åt saken om du vill fortsätta vara gift.


Varför skiljer man sig?
- Av lika många skäl som det finns skilsmässor. I vårt fall för att vi inte såg någon lösning på de problem vi brottats med under en väldigt lång tid. En relation fastnar lätt i ett visst mönster om man inte ser upp. Man diskuterar till slut utifrån ett visst repeterat beteende. Man lyssnar inte, utan förutsätter att saker sägs såsom de gjorts tusen gånger innan. Till slut tycker man att det är lönlöst att kommunicera, för det leder ingen vart. Då tystnar man helt och gör hellre andra saker.
Ett annat klassiskt fel man gör är att man slutar umgås på tu man hand. Ju fler barn, desto mer behöver man göra tillsammans med sin partner för att ladda batterierna och samla på gemensamma minnen. Dessa minnen plockar man nämligen fram när det knakar i äktenskapet. De blir en påminnelse om hur det kan vara. Och man behöver många sådana roliga, spännande, dråpliga och sexiga minnen.



Men äktenskapsrådgivning då?
- Absolut tycker jag att man ska prova att ta in en "fredsmäklare". Men det är inte lätt. För det första måste båda vilja gå dit. Det kräver att båda först och främst inser att det finns ett problem. Därefter insikten om att båda är "skyldiga". Och sen viljan från båda håll att göra den förändring som krävs. Dessutom tror jag att man måste gå många gånger och ha en kontinuitet i det. Och en terapeut som båda gillar. Vi gick en gång. Därefter rann det ut i sanden. Troligtvis var det viljan som saknades.



När vet man att det är dags att skiljas?
- Denna fråga har jag själv ställt till en vännina en gång. Hon svarade "Man bara vet". Och tyvärr är jag tvingad att hålla med. En dag bara vet man. Men detta har föregåtts av tusentals, om inte miljontals tankar.
I mitt fall minns jag att första gången jag tänkte tanken på skilsmässa kopplade jag den till att inte få vara tillsammans med barnen varje dag och grät som en litet barn. Tanken var olidligt smärtsam, så jag slog bort den direkt. Den följdes av tankar på allt vad en skilsmässa innebär; sälja hus, hitta lägenhet, ensam ekonomi, dela saker etc...suck. Urjobbigt och arbetsamt. För att inte tala om att träffa en ny man, vars familj man kanske inte gillar, eller ännu värre, att han inte tycker om mina barn. Dessa tankar går man igenom om och om igen. Tills de en dag inte längre upplevs som ett hinder. De är bara problem man måste lösa. Barnen är och förblir den jobbigaste biten. Och det är meningen att man ska känna så. Men det får inte hindra en från att bryta från något som inte är så pass bra att de finns en anledning att stanna kvar.
I mitt fall kände jag att jag var en dålig förebild och en trist mamma. Jag har inte varit glad och än mindre närvarande på det sätt jag vanligtvis är. Och hellre en glad mamma och en glad pappa på varsitt håll än två zombies tillsammans. Den irritation som växer mellan oss vuxna, ger till slut också utslag i relationen till barnen. Och då får man gräsligt dåligt samvete, eftersom de inte har med saken att göra.

Hur lång tid innan vet man?
Den frågan ställde Oprah till några kändisar i ett program om skilsmässa. Om jag inte minns fel så svarade de mellan tre och sju år innan. Det säger en hel del om vilken lång process det egentligen är.
När jag kände att jag visste varthän det barkade, sparar jag för mig själv.

Vad jag tycker känns så bra med vår skilsmässa är att vi gör det medan vi fortfarande är vänner. Efter 17 år tillsammans vill man inte avsluta det med pajkastning och förtal. Ingen har en vinst i det. Allra minst barnen. De är inga hämndverktyg, utan de mest älskade vi båda har. Och jag ångrar inte en dag att vi hållit ihop så länge som vi gjort. Luppe är och förblir deras pappa, det innebär att vi för alltid kommer att ha någon form av relation. Hur den ska se ut är något vi väljer, inte något som bara blir.

Det finns mycket att skriva om i detta ämne och det kommer fler inlägg efter hand. Nu tänkte jag bara tipsa om några saker jag har lärt mig på vägen. Vissa självklara, men man behöver ständigt påminnas om dem i alla fall.

Till er män, ni har säkert hört en del förut, men läs ändå

• Undersökningar visar att kvinnor har längre arbetsveckor än ni, när allt i hemmet inkluderas. Ta detta på största allvar. Ansvar tynger mer än ni kan ana och gör en både trött och irriterad. Avlasta henne. Låt henne slippa tjata om att ni ska engagera er i alla trista "måsten". Se familjen som ett företag och tag egna initiativ. Tror du att du gör hälften av arbetet hemma? Fundera då över när du senast sorterade ut barnens garderober, avfrostade frysen, skickade julkort, sammankallade släkten eller vännerna, planerade bjudningar, höll koll på släktens födelsedagar och barnens kompisars kalas, sydde julgardiner, målade påskägg, torkade rent i köksskåpen och höll koll på alla möten i skolan. Det finns arbetsuppgifter i ett hem du aldrig någonsin funderat över. Jag lovar.
• Titta henne i ögonen när hon pratar med dig. Visa att du lyssnar. Du behöver inte komma med lösningar.
• Sluta aldrig någonsin att "se" henne. Visa uppskattning för den hon är, det hon gör och hur hon ser ut. Hon kan inte läsa dina tankar. Bekräftelse är viktigt!
• Låt henne utvecklas. Puscha och stötta. Uppmuntra henne.
• Stå upp för henne inför andra. Alltid. Gör aldrig bort henne inför andra. Ta inte kredit för det hon gjort. Skryt istället om hur fantastisk hon är. Oavsett vad du tycker i en sak, stå enade när ni inte är ensamma. Var ridderlig!
• Få henne att skratta!
• Hemarbete är obetalt arbete, men lika värdefullt som vilket annat jobb som helst. Den som tjänar mest är inte detsamma som den som utför mest. Kom ihåg detta.

Till henne

• Sex är viktigt! Inse detta faktum.
• Välj rätt tillfälle för viktiga samtal.
• Välj rätt samtalspartner. Kanske är inte mannen alltid den bästa. Använd vänninorna så slipper du bli besviken.
• Ta inte på dig allt ansvar. Dela med dig och låt honom göra det på sitt sätt och när han vill. Ditt sätt är inte det enda rätta.
• Uppmuntra och bekräfta honom. Han vill också höra att han är duktig, snygg och sexig.
• Män är inte per automatik teknikintresserade. Bli oberoende genom att lära dig det du inte kan. Han visar dig gärna.

Till båda

• Sluta aldrig någonsin att kommunicera! Detta är livsviktigt.
• Sätt upp gemensamma mål.
• Ha ett gemensamt intresse som ni utövar regelbundet, ensamma.
• Pussa alltid godnatt och hejdå!
• Ta i varandra varje dag.
• Lämna bort barnen.
• Åk ensamma på semester.
• Ta inte med er konflikter från jobb hem.
• Ta aldrig varandra för givet!
• Gör saker för varandra även om det inte är det roligaste du vet. Gå med på fotboll även om det är tråkigt. Eller se en kärleksfilm, fastän du inte gillar sådana. Någon gång ibland ska man "offra" sig.
• Gör saker var för sig. Behåll din identitet. Du är inte bara mamma/pappa eller fru/man.
• Var rädd om passionen.
• Visa mycket ömhet. En klapp på kinden är guld värd.
• Avlasta varandra när någon är trött.
• Stå enade i barnuppfostran. Alltid utåt mot barnen. Tävla inte om vem som är mest populär hos barnen.
• Är barnen respektlösa mot den andra föräldern, markera för barnet att det oacceptabelt. Försvara varandra.
• Tvätta bilen/måla staketet/sy gardinerna tillsammans. Det sparar tid och gör jobbet roligare.
• Sluta aldrig vara nyfikna på varandra!

Plötsligt en dag har barnen blivit vuxna och lämnat hemmet. Om de är det enda "limmet" har ni missat något på vägen. De är viktiga, men inte allt. Ni har dem bara till låns. Ha ett liv som man och hustru, inte bara som mamma och pappa.

Kram till er alla!

Guds gåva till kvinnan

Detta är ögongodis!

Luta dig tillbaka. Sätt på ljudet. Klicka igång bildspelet. NJUT!

http://www.youtube.com/watch?v=Cdx1rKa3WZk

Kunde inte låta er gå miste om denna heller.

http://www.youtube.com/watch?v=xMmYEZC7sng

Sov Gott ;-)

Livet som student

Vilken pärs. Gjorde verkligen en "student" i natt. Satt uppe och skrev tenta till halv sju. Somnade påklädd i soffan. Annars hade jag inte vaknat igen. Vaknade elva igen för att fortsätta skriva. Tio över fyra sprang jag med USB-minnet till andra datorn. Tjugo över fyra var tentan utskriven. Halv fem hade jag läst att Malmö Högskola stängde. Ja, jag hann. Lite osäker på om den passerar och får godkänt. Har haft för lite tid att plugga.

Har börjat tömma bokhyllan, men den får inte se tom ut när fotografen kommer. Det avhjälper man med tomma vita skokartonger och snygga korgar. I hallen står nu tolv fyllda banankartonger. ICA gillar verkligen mig just nu. Är nere och tigger lådor varje gång jag handlar.

Denna kväll bjöd också på det mest osannolika samtal jag någonsin upplevt. Jag tänker inte gå in på några detaljer och namn. Men vad jag fick ut av det hela var kunskapen om att det ser ut som en tjänst blir lätt en björntjänst om man inte är tydlig från början. Och jag kan kallt konstatera att olika människor ser på saker från olika håll. Och ibland är det omöjligt att se det ur den andres synvinkel, hur gärna man än vill och försöker.

fundra:

Nattarbete

Klockan är tjugo i två, på natten. Pausar i hemtentan som inte vill bli klar. Sova får jag göra när jag blir gammal. Men det är lugnt och tyst i huset. Snäckan snusar i andra soffan. Naturligtvis flyttar fröken svanslös med mig till Strandgatan.

Mestadels av dagen har jag agerat chaufför till barnen. Lämna nummer ett till meditation. Sen hem. Ta med nummer två till meditation, på tillbakavägen lämna av nummer tre som skulle hämta sin bil och sen hem. Tanka bilen och tillbaka igen och hämta upp nummer två, för att sen köra vidare och hämta upp nummer ett hos kompisen och därefter inom på macken för några liter mjölk. Inte konstigt att man inte hunnit skriva mer än en och en halv sida.

Kvällen bjöd också på en tvättlektion för de stora tjejerna. "Kläder som ligger fuktiga för länge luktar unket. Ta ner ALL torr tvätt innan de nytvättade hängs upp, annars blir det torra fuktigt igen. Tvätt som hänger i en klump torkar väldigt långsamt. Skaka dem och häng med lite luft emellan. Se till att de inte kasar ihop. Vissa galgar ger fula märken på axlarna."

Köket är snart färdigt. Och bananlådorna har börjat växa på höjden. Den nya tvättstugan struntar vi i att färdigställa. Tar för lång tid att få hit en hantverkare. Konstigt, de brukar väl alltid ha lite att göra, eller? Gamla tvättstugan måste däremot målas. Det har den behövt i tio år. Förlåt, elva år. Vi flyttade nämligen in den 15:e november 1996. Tiden går verkligen fort.

Lite nattpoesi för att rensa hjärnan, så att jag kan fortsätta plugga.

Ögonen blöder
Hjärnan glöder

Spänning i nacke
vilken uppförsbacke

Pulserande tinning
vilken vinning?

Seg i tanken
värk i svanken

Sorg i magen
hela dagen

Gnisslar tänder
av allt som händer

"The secret" hjälper
inte stjälper

Längtan läker
är jag säker

Lusten finns
som jag minns

Rom till våren
läker såren

Lördag i oktober

Strålande sol och fotboll
då har vår Niki, stenkoll
Vinst mot Husies gröna
Leende tjejer så sköna

Små klossar i Jolles rum
fordon som säger brum brum
smärtar en strumplös fot
att städa är min enda bot

Färggranna plagg har torkat
än är det ingen som orkat
Att vika och lägga på plats
Det är lika bra att ta sats

En svettig Jolle ska bada
I knähögt vatten jag vada
Lukten av hallon i håret
blöt enda upp på låret

Äta vill träningshungrig påg
med blodsocker alltför låg(t)
Fyra runda mackor får han ner
Två, sen orkar jag inte mer

Ute på terassen står stolen
värms upp av den ljuvliga solen
Det är dags att klippa min kille
snaggad och snygg i sin frille

Maskeringstejpbitar i köket
trött på renoveringsstöket
Tylösand på väggen jag målar
febrilt mina händer jag tvålar

En bananlåda full med fat
kom inte och säg jag är lat
Stylar, packar och plockar
sömn är det som lockar

Skulle ha pluggat idag
men känner mig något svag
Kan inte hinna med allt
försöker hålla huvudet kallt

Letar jobb att söka
orkar inte ens röka
Lite godis på bordet
Det här blir sista ordet

KOMMENTERA MERA!!!

era slöfockar

FREDAG utan Robinson

Klockan är halv ett (på natten). Kom hem för en stund sen... har varit ute och mött ungdomar i stadsdelen. Blandade känslor. Har precis laddat in bilderna som ska vara med. Läs mer i nästa nummer av Limhamnstidningen som utkommer nu i oktober.

Match imorgon för Niki med "stora laget" mot Husie. Så jag måste upp i tid. Kvart i nio ska vi träffas. Lina sitter framför datorn med en kompis som ska sova över och Jolle nannar i bäddsoffan med Niki. Nate är ute och ränner, så som tjugoåringar brukar göra. Är så glad för att hon kallats till anställningsintervjuer i Köpenhamn på måndag. Luppe däckade för en liten stund sedan.

Morgondagen bjuder, precis som denna fredag har gjort, på studier. Håller ju på med min hemtenta om postkolonialism/nationalism/identitet m.m som ska lämnas in på måndag. Mycket intressant ämne, men svårt.

Fick åtminstone gjort lite vanliga "mammasaker" idag. Öppnade plånboken och köpte en vinterjacka och vantar till Lina, ett par gympadojor till Jolle och faktiskt ett par högklackade guldiga skor till mig (naturligtvis var mina på rea). Hann också inom en runda till min nya "businesspartner".

Funderar en hel del på om jag ska investera i en ny digitalkamera. Kanske inte rätt tid att spendera pengar på en lyxvara, tänker säkert många. Men det handlar om ett jobb jag funderat länge på att söka och för att kunna göra det krävs en viss utrustning. Jag har en hel del av det som krävs, men jag behöver en ny digital systemkamera med olika objektiv. Så frågan är om jag ska satsa 25 000 kr eller inte...hmm. Vi får se.

Måste bara berätta att jag ikväll såg en räv på vägen mellan Klagshamn och Tygelsjö. Och sen körde jag nästan på ett rådjur (en bambi) på Naffentorpsvägen. Jag blir alldeles varm i kroppen när jag möter djur i naturen. Det känns så speciellt.

Klockan har passerat ett och ögonlocken känns tunga. Linserna skaver lite. Huvudet hänger tungt mot halsen. Gäspningarna kommer allt tätare. Läggdags...zzzzzzzzz
Plötsligt hörs små tassande fötter som försvinner bort mot toan. Ljudet av vatten som spolar bort det som precis kom ut. Samma tassande fötter som närmar sig. Sömndruckna ögon som frågar "Var är pappa?". Trött och inte längre kissig Jolle skyndar in och värmer upp min sida av sängen.

seg!

seg!

fick ut hemtentan idag...ska vara klar till måndag. Tufft. Försvinner därför ett tag från nätet (tror jag).

Annars senaste nytt:

Jag får min lägenhet i slutet av november och den tillhörande lokalen.

Luppe har inte hittat någon ännu.

Huset är under "renovering", ska in så fort som möjligt till försäljning.

Papprena är snart iordning. Ska jag behålla mitt "nya" efternamn? Har ju kvar mitt gamla.

Letar jobb.

Mår bra, har gått ner ett par kilo, men jag håller koll på vågen så att jag inte rasar i vikt. Aptiten inte så jättestor, men jag äter ändå.

Trött som sören ibland och då kommer naturligtvis lite känslosvallningar.

Lugn i hemmet. Inget tjafs eller bråk. Bara bra samtal.

Barnen tar det bra. Troligtvis för att vi inte ser skilsmässan som något negativt. Men visst hade de hellre velat att vi var tillsammans. Men jag vill vara en glad och närvarande mamma, inte en sådan tråkig som jag varit under en lång tid tillbaka.

Jag försöker skriva mer för tidningen.

Just nu lägger jag ut allt som ska säljas på http://www.blocket.se/, ex trädgårdsmöbler.

fundra: Varför tillbringar man mer tid framför spegeln när man ska "ut på marknaden" igen (efter 17 år)

Svintrött. Ska lägga mig snart. Men måste bara säga att kursen i helgen var toppen. Ni får läsa om den i nästa nummer av Vi på Näset.

VINNAREN

Och så vill jag stoltsera med att vi i hemmet har en serievinnare. Nicoles F97/98 vann sin serie. (F10 Sydvästra Gr.C Höst)
7 matcher, 7 vinster, målskillnad 45-11. Kan man vara annat än stolt. Och utan att skryta så tror jag att Niki har gjort mellan 30-35 av målen.
Idag var det rena målkalaset 9-4 mot Staffanstorp. På en lerig och tungsprungen plan, med periodvist regnande. Det var en underhållande match trots att tjejerna var tunga i benen. De bjöd på kämparglöd, glädje och tidvis riktigt bra fotboll. Så häftigt. Vi firade med kaffe, kaka, glass, läsk och godispåse. Är det fest så är det! GRATTIS BRUDAR! Ni förtjänar verkligen vinsten!

Jag hade gärna publicerat lagfotot jag tog, men vill inte utan tillstånd från alla föräldrar. Men här kommer i alla fall min härligt jublande Nicole.

Och så får jag ta med Jonathan med näbbet...

Och med risk för livet lägger jag ut Bänge Mange.

MÅLAHALLEN-EFTERSKOLANARBETE

tRoDDe inTe DeT skUlLe Ta sÅdan TiD

meN fY

frÅn HaLV EtT TiLl haLv eLva

FoTOgrAf: jONatHaN LipANoVskI 5,5 år

morsan rules!

Är det fler än jag som är dålig på att höra av sig till sin mamsi? Tog mig tid idag att ringa och berätta hur vi alla mår och hur läget är. (Man kanske skulle tvinga på henne en dator så hon kunde läsa min blogg.) Som vanligt snackade vi länge och naturligtvis kom vi in på litteratur. Det är från henne jag fått mitt läsintresse. Numera tipsar vi varandra och lånar böcker av varandra. Hon är också den som högläst allra mest för mina barn genom åren. Och tjejerna tycker därför också om att läsa. Det är jag jätteglad för. I bokens värld finns tröst, längtan, glädje, kunskap, fantasi...listan har inget slut. Det är en rikedom större än pengar.

Och varje gång vi lagt på luren undrar jag varför jag inte ringer oftare, eftersom det alltid är lika skönt att prata med henne. Morsan rules! Det borde jag kanske säga till henne, för det tar man ju för givet att hon vet. Eller?

Renoveringen fortsätter. Idag fick jag spacklat en del, slipat och duttat färg på alla fläckar i hallen som barnen orsakat med hjälp av väskor, skor och fotbollsspel. Har jag tur fungerar mini-makeovern, annars får jag plocka fram rollern. Vill jag helst slippa. Tid är nämligen en bristvara. Vilket resulterar i - håll i er nu- jag bölade en skvätt idag. Positiva Marie grät. Varför? Jo, därför att jag känner att studierna får ta hela smällen. Vill inte missa en tenta och sen behöva jobba in den. Några tårar senare tragglade jag mig igenom åtminstone ett häfte om postkolonialism och nationalism, på engelska.

Släppte sen allt och åkte med Jolle på simskolan. Skönt att inte kunna göra ett smack på en hel timme. Bara kolla in honom när han rider häst i vattnet, sjunger om Kalle kamel och glider genom rockringen. Rena lisan för både kropp och själ.

Ni undrar säkert varför jag tar mig tid att blogga när tid är en bristvara. Jo, därför att det rensar huvudet från alla tankar. Alla bollar jag jonglerar med just nu belastar självklart skallen och därför blir dessa sammanfattningar av dagen en sorts rensning. Som i sin tur sparar tid genom att jag inte behöver maila eller ringa var och en av er som vill veta hur det går.

Idag fixades också handpenningen på min lägenhet. Flytten kommer med andra ord bara närmre. Förbered er på att ni måste hugga i och bära. Niki spelar ju som bekant piano.

Än så länge har Luppe inte hittat något objekt som riktigt fallit honom i smaken. Men vi fortsätter leta.

Skola tidigt imorgon så nu är det dags att nanna...

Ingen fundra idag, fundera istället över er relation till

YES! NY ADRESS

Igår var jag för trött för att blogga. Men det var en bra dag på många sätt. Var i skolan, pluggade hos Vio och knallade in hos Peter Landgren & co vid tre för att skriva på kontraktet. YES!!!!! Jag fick min drömlägenhet och ja jag kommer att få jobba häcken av mig, men so what. Denna gång gick jag på känslan och förnuftet. "Think big" var mottot. Jag byter alltså Sjövägens 140 kvm mot Strandgatans 69 kvm, men vilka fantastiska kvadratmeter. Så Snygg! Ja, det blir inflytningsfest. Senare. När allt har lagt sig.
När jag ändå var i farten slog jag till och köpte lokalen under så att jag senare kan starta upp ett företag. Eller kanske slå ihop den med lägenheten. Har massor av idéer. Fram tills dess har jag en härlig inneboende, Nathalie. Känns mysigt.

Tyvärr fick jag inte jobbet jag hade hoppats på. Först blev jag besviken sen insåg att livet just nu är så vänligt sinnat att det stoppar mig när jag själv inte sätter gränser. Det var ett vikariat, men ett kul sådant. Det innebar att jag i februari ändå hade fått söka ett nytt. Dumt och onödigt jobbigt. Så detta var faktiskt bäst för mig.

Känner ni någon som söker personal, så tipsa mig eller om mig. De flesta av er vet ju vad jag går för.

På eftermiddagen tog jag en runda om Bauhaus och inhandlade lite renoveringsmaterial. När jag ändå var i krokarna tog jag en tur inom ILVA och konfronterade min gamla chef. Han som skötte sig lite osnyggt. Naturligtvis ställde han upp som referens, nu när jag jagar jobb. Skulle inte våga annat.

Kvällen tillbringade jag med min fantastiska bokklubb Lusta. Ingbritt varnade för en kväll som kunde bli lite katastrofal, eftersom avloppen hade renoverats, men den blev skitkul. haha...där fick jag till det... Roligast var det när Annika bestämde sig för att provsmaka Absint. Halleluja! Vi väntar på hennes debutroman "Fler jävla milda sånger".

Idag träffade jag min fantastiska idol, Monika Miheller. Läraren på Näset som brinner för barnen i byn Sega i Ghana. Ska göra en uppföljning på den förra artikeln.

Ni måste bara supporta henne och hennes man Martin. Så gå nu in på http://www.helpghana.se/!

Annars har dagen inneburit många telefonsamtal, mer eller mindre eggande. Bland annat till Skatteverket och Folkbokföringen.

Hämtade Jolle idag och hade brottningsmatch med en bunke femåriga grabbar. De är som duracellkaniner. Går inte att stänga av.

Just nu slipar Luppe väggen i köket och Niki surar. Lina pluggar, jag borde plugga och Nate kollar på Idol.

Ville bara uppdatera er alla. Nu ska jag föröska hitta en ny dassastol på nätet.

fundra: är det tillåtet att tänka eller känna vad man vill, så länge man inte agerar ut det

TACK

till er som kommenterar. Ni andra kan väl också komma med frågor, kommentarer och svar på mina fundror. KRAM

Nicole rules!

Idag såg jag serieledarna utöka sin ledning. Bunkeflo IF:s F97/98 vann ytterligare en match. 5-0 mot Eslöv på bortaplan. Stolt mamma såg Nicole göra tre mål. Hon har väl dunkat in över trettio mål denna säsong. Sanslöst! Jag kallar henne för min målspottare. Det är otroligt kul och spännande att titta på hennes matcher. Sista matchen går på söndag kl 12 mot Staffanstorp hemma på Brovallen. På lördag är hon dessutom uttagen till sin första elvamannamatch med F13-laget (och hon är bara 10). Gissa om jag pyr av stolthet? Men jag gråter över att jag missar denna debut, ska ju på kurs på Näset. Fy bubblan, varför måste de krocka??? Får be Luppe filma hela matchen och se den i efterhand.

Tillbringade några timmar i min oas, Violetas lokal vid Caroli. Att vara där är som att gå på ljusterapi. Inte en massa elektriska apparater. Lugn och vacker miljö. Bra energier. Mysigt helt enkelt. Pluggar allra bäst där. Och vår gemensamma och efterlängtade bok har så sakta vaknat till liv. Urkul.

Ska när det blir tid över också färdigställa mina kortlekar "våga" och "ansvar". Den senare tror jag definitivt är kommersiellt gångbar.

Möblerna har det också öppnats nya dörrar för. Ett eventuellt samarbete på gång. Spännande!

Kvällen tillbringade vi tillsammans med Nate och hennes kompis. Åt Fajitas och tittade på filmen "Vägen till lyckan" med Will Smith. Den är inspirerad av en sann historia och kontentan av filmen är att "ge inte upp, du är din egen lyckas smed".

Imorgon är det skola och sen råplugga hos Vio, för att till sist avsluta kvällen med bokklubben Lusta. Måste hinna läsa klart boken. Den är så underbar.

fundra: existerar tur eller är det bara konsekvenser av ens handlingar

FIXARDAG

Pluggandet går väääldigt sakta, men allt annat tar ju sin tid. Idag har jag hunnit spackla och måla terassdörren. Jag är en hejare på att måla efter sommarens alla möbelrenoveringar. Dessutom fick några dörrkarmar sig en uppfräschning i bara farten. Nästa vecka ser vi till att dölja spåren efter ufolandningen i trädgården. Och kakelnisse ska komma och förhoppningsvis snarast fixa tvättstugan/förrådet. Luppe har spcklat bakom kylen. Lina har rensat ogräs och klippt ner buskar. Dede kommer imorgon och målar staketet. Ja, det är mycket att fixa och allt bara för att konkurrera med alla andra hussäljare i området. Hur tönt är det inte att renovera och få det fint, för att sen sälja. Men eftersom marknaden ser ut som den gör gäller det att konkurrera på bästa möjliga sätt.

Nästa vecka blir spännande. Då får jag flera viktiga svar. Skrivs kontraktet på den nya lägenheten? Får jag jobbet? Dessutom ska jag på en intressant kurs med namnet "våga vilja växa" på Näset. Ska rå om mig själv fredag till lördag, titta inåt och motionera. Utan kostnad och få betalt. Det ska generera en artikel i Vi på Näset. Längtar dit! Och som alla vet, LÄNGTAN LÄKER!

Beställde några böcker idag. Tipsar er alla redan, för jag tror inte jag blir besviken.

"Häxan från Portobello" av Paulo Coelho

"The secret - Hemligheten" av Rhonda Byrne
Författarkortleken, bra för dem som vill skriva

Ad Libris var billigast.

festlig vardag

händelserik dag

på ett positivt sätt

så spännande att inte veta

hur nästa år ser ut

många glädjande samtal

och mysiga möten

knutit nya kontakter

vårdat de gamla

både vardag

och fest

kan livet bli bättre än så här

Snäckan och jag matchar varandra

Foto: Angelina Ek Lipanovska

Här var det många tankar, och beslut som böljar likt ett stormande hav. Det gäller att styra skutan rätt. Blicka bortom horisonten och våga upptäcka världen. Jag är kapten och vågorna må vara höga men de varar inte för evigt. Ska ro det i hamn. Vilken hamn som korsar min väg vet jag däremot inte. Där ska jag sedan ligga och guppa, njuta av min bedrift och samla nya krafter.

motgångar är till för att syna de tvivel som väcks

nyhet

jag går i väntans tider

flytet fortsätter

väntar på besked

förändringar

förväntningar

längtan

nystart

nytt jobb

nytt hem

nytt företag

nya vanor

ny vardag

nyfiken på livets buffébord

nya lukter

nya smaker

ny längtan

ny lust

nya människor

nytt liv i gammal kropp

TV-tips

TV-TIPS!

• X-files går fredagkvällar på Viasat 4 -för alla UFO-fans


• Scrubs roar lite sent på vardagskvällarna på TV6 - för er med sjuk humor


• Heroes på TV4 om onsdagarna kl 21 sägs vara rikigt bra men jag har missat denna nya serie


• My name is Earl, också med sen sändningstid på TV6 om måndagarna - karmahumor


• House på TV4 om tisdagkvällarna kl 21 vill man inte missa - mer sjuk humor

Finns säkert fler bra, tipsa gärna.

fundra: varför ligger alla de bästa programmen så sent i TV-tablån

Nu tror jag att det fungerar att kommentera igen. Puss till er alla som velat men inte kunnat.

Fotograf: Angelina Ek Lipanovska

Hur vet man att man är på rätt väg?

Jo, när det flyter på och ansträngningarna ger utdelning. Det ska inte vara så att varje steg känns som ett maratonkliv. Varje rörelse är en bergsbestigning.

Har du just nu inget flyt i din vardag kan jag tipsa om lite flyt mot betalning. http://www.expressen.se/1.55521

I Malmö finns bland annat http://www.sinnesro.se/floating.htm

fundra: var tog TV-shopvaran "go with the flow" vägen

tips i höstrusket

Vill du tjäna pengar i höst och vinter, öppna mottagning för ljusterapi.
Lär dig mer på:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=15856&a=329823

Behöver du skratta lite läs mer här:
http://www.skrattaforlivet.se/

Annars kan man ju gå en kurs i frigörande dans
http://www.hannemo.se/

Eller så förena nytta med nöje och investera i
http://www.forfattarkortleken.se/

TILL ALLA ER SOM LÄSER. KOMMENTERA GÄRNA!
kram

Lions loppis i Staffanstorp är bäst

Älskar Zlatan! Vilken match han bjöd på igår. Bolltrollkonstnären. Fantastisk kväll i vänners sällskap. Fotboll ska ses i grupp.
Alkoholtips (från en nästannykterist): Crémant Anniversaire - 89 kr på Bordershop tyckte jag någon sa...

Nytt jobb i sikte? Kanske det...har slängt ut mina tentakler och väntar nyfiket på svar. Lovar att återkomma med besked. Under tiden försöker jag förstå kolonialism, imperalism och postkolonialism.
Tar tacksamt emot jobberbjudande!

Stor loppisdag i Staffanstorp idag. Tänk så fort två timmar far iväg. Hade Lina med mig och vi lyckades fylla Picnicen till bredden. Ser framemot att få sätta spackelspaden, slipmaskinen och penseln i arbete. Blir alltid lika förvånad över vad små enkla medel kan göra med ett gammalt bord, en pinnastol utan sits eller ett sprucket skrivbord. Dagens topppnotering var lådan med gamla ramar jag plockade på mig. Längtar efter att fylla dem med nytagna foton av barnen och lite tuffa stadsmotiv.
Nästa loppis 25/11 kl 11-13

fundra: varför köpa nytt när man kan köpa gammalt och få historia på köpet

LÄNGTAN LÄKER!
Längtan driver.
Kräver att bli sedd.
Kräver att jag handlar.
Längtan ger sig aldrig.

Hösten har kommit

Skolan har börjat på allvar. Mindre trevlig överrakning var att alla föreläsningar ska hållas på engelska, suck, svårt nog ändå. Men det ska säkert gå. Positive attitude!

Läser så att ögonen blöder...men har upptäckt en mindre trevlig sida med att bli äldre (vägrar skriva gammal). Det går inte att mata in hur mycket som helst. Mitt i ett stycke om orientalism dras handbromsen åt. Finito! Inte ett ord fastnar, inte en mening går att förstå. Huvudet säger "stopp, vill inte mer".

Kvällen bjöd på irriterande knott och ihärdiga mygg vid sidolinjen när dottern tränade överstegsfintar. Absolut sämsta med att bo här på "landet" är just myggen. De fick mig nästan att flytta första sommaren i huset. Minns att mina ben liknade nåldynor och att blemmorna var stora som femkronor. Efter några år blev jag immun, men så i år invaderades vi av "mördarmyggor" som är sju resor värre än sina föregångare. Kanske därför så många hus är till salu i gatan?

Ett sällsynt strandbesök i sommar. Lyssna till lite sommarmusik; http://www.wiltune.se/ Min favorit är "Around".

Höstmörkret har anlänt. Därmed har förbrukningen av stearinljus åter igen satt igång. Når väl kulmen i december. Mysigt, ja. Älskar doften av utblåsta ljus. Men frågan är om mina vita ljus kan ersätta förlusten av det solljus som sommaren inte ville erbjuda. Risken finns att man tvingas gå i ljusterapi i november för att orka med hela vintern.

Favoritserien på teve just nu. Scrubs, kan det bli sjukare än så.


fundra: kan ord smaka som något

garva med chineserna

http://www.youtube.com/watch?v=pY5zDQWd5bE&mode=related&search=

Varthän gick veckan, har någon sett den

Helgen närmar sig sitt slut. Sommaren är det definitivt.
Ny vecka väntar runt hörnet. Hösten likaså.


Derbymatch på stadion igår, MFF-Trelleborg. Trots bra väder, knappa 10 ooo på läktaren. Mest minnesvärt var banderollen "Att stötta i motgång är finare än att älska i medgång. MFF Support".

Det var mer action utanför än på plan. Men klacken var lika motiverad som spelarna. Inte alls!
Kunde dock inte låta bli att skratta när klacken sjöng "Alla i Trelleborg luktar tång".


Så här roade var jag och dottern. Tur att fotografen inte fångade en av alla mina högljudda gäspningar.

Fotograf: Angelina Ek Lipanovska

fundra: varför bleknar visa minnen, medan andra förblir färgstarka

Berg- och dalbana

Att leva med barn är som att åka berg- och dalbana.
Inför åkturen är man uppspelt och förväntansfull. När man väl sitter fastspänd undrar man om man tagit rätt beslut. I första uppförsbacken är man säker på att man gjort sitt livs misstag. Och tänker aldrig mer att någon ska locka mig till något sådant här igen. Uppe på högsta toppen ber man till gudarna om hjälp. När stupet är ett faktum skriker man av rädsla och tänker att detta kan aldrig sluta väl. Men så planar resan ut och man njuter av farten och de mysiga svängarna. Tänker att detta var ju faktiskt riktigt härligt.

Då skönjer man loopen och plötsligt vänder sig hela världen upp och ner och vrålet lämnar strupen. De sista böljande svängarna är man så tagen av åkturen att man knappt vet var man befinner sig. Men när vagnen rullar in i depån sitter ett smajl på ens läppar. Man är i extas och benen bär en knappt. Nu skrattar man. Förvånas över att man överlevde. Känner sig stolt som härdade ut. Utan att spy. Sedan delar man upplevelsen med sina medresenärer med högljudd stämma. "Visst var det häftigt. Men jag var skiträdd." Och när någon ställer frågan "ska vi åka igen", svarar man "ja va fan, klart vi ska". Och så föds nästa barn.

















Foto: Angelina Ek Lipanovska

fundra: fungerar åksjuketabletter även i karuseller

Tack till mänskligheten

Jag har funderat en del på möten sedan igår. Det finns ett som jag än idag minns som magiskt. En kvinnlig lärare från Malmö, en alldeles okänd människa, lämnade ett sådant avtryck i min själ att jag i flera dagar efteråt pratade oavbrutet om henne. Jag gjorde sedan vad jag kunde för att uppmärksamma denna fantastiska varelse för så många i min omgivning som möjligt.


Idag fick hon mig att tänka på att jag nu har ännu ett forum där jag kan visa upp henne. Min nya blogg. Det förde tanken vidare till att jag har så många andra människor att tacka för att de finns i min närhet, att jag beslöt mig för att skriva ett tack-inlägg.



Hur skriver man ett sådant utan att någon känner sig bortglömd. Det går inte. Men för att visa att det inte finns någon inbördes rangordning kom jag på att jag kan lista den i alfabetsordning. Och till de personer som förtjänar att finnas med, men som olyckligtvis hamnar utanför, ber jag om ursäkt på förhand. Ni är inte bortglömda. Fler tacklistor kommer att läggas upp. Jag skyller på att mitt minne inte är så alert som det var för några år sedan.

Tack

Monika för det magiska mötet och för ditt fantastiska engagemang för barnen i Ghana. Läs om hennes arbete på http://www.helpghana.se/

• Ac för alla de uppmuntrande ord du så ofta uttalar högt
  
• Angelina för alla de insikter om mig själv du skänker, som ingen annan kan, och för din stora kärlek och din omtänksamhet



• Annika för att du vårdar både mitt inre och mitt yttre



• Anne för att du ger mig perspektiv på mitt eget liv



• Baba och Dede för att man alltid kan räkna med er hjälp



• Bale och Magda för alla fantastiska och glädjefyllda semesterminnen ni bidragit till



• Bibi för att du öppnade mina ögon för bloggens alla möjligheter



• Catti för din vänskap, din vishet och din ärlighet som varit så betydelsefull ända sedan gymnasietiden



• Ewa för dina kloka och minnesvärda inlägg i våra bokklubbsträffar



• Gert för att du älskar mig för den jag är



• Helen för att jag alltid är kravlöst välkommen att bara slappna av i din soffa



• Ingbritt för ditt sanslösa intellekt som väcker så många tankar



• Inger för att jag vet att du finns där om och när jag behöver det, villkorslöst



• Ingrid för den bekräftelse, den uppmuntran och den konstnärliga frihet du alltid givit mig genom alla år, som har fått mig att vilja utvecklas och gjort att jag aldrig har tröttnat



• Jonathan för all den glädje du sprider i hemmet och dina lena små händer jag får hålla i min hand



• Lennart för att du introducerade mig för Manjula och alla de möjligheter som finns



• Luppe för att du är den bästa pappa en mamma kan önska åt sina barn



• Mamma för all den kärlek jag som dotter tar för givet



• Mange för alla mail som får mig att garva och förundras



• Magnus för att du är den mest suveräna dörrvakt jag känner



• Maria för din ovärderliga vänskap



• Morgan får att du är en så fantastisk manlig förebild



• Marjut får den konstnärliga inspiration du alltid är



• Nathalie för alla de givande samtal vi haft denna sommar och alla snälla ord



• Nicole för den energi du ger mig och all den stolthet du får mig att känna



• Snäckan för all den tillgivenhet du besitter, som skänker både tröst och glädje



• Suza för att du sprider så mycket glädje med ditt livsbejakande skratt och värmande leende



• Tommy och Annika för all den självklara hjälp jag kunnat räkna med under alla år, inga grannar kan någonsin jämföra sig med er



• Uffe för att du alltid ställer upp och fixar det man behöver hjälp med, och för att man alltid kan lita på att det blir ordentligt gjort



• Violeta för att du bär mig när marken ger vika under mig, för din kärlek, din förståelse och dina visa råd

fundra: när man tar någon för givet, är det ett tecken på stor eller liten kärlek

Nybörjarmiss

Jag glömde lägga in min fundra.

fundra: när man tar någon för givet, är det ett tecken på stor eller liten kärlek

Att beröra är mitt mål

Det känns faktiskt lite kul att ha skaffat en blogg. Troligtvis kommer jag att göra det klassiska misstaget att blogga alltför mycket nu i början. Men det får vara okej. Så länge det inte tar tid från allt annat som är viktigare.

Det är lite som att skaffa barn. Man är försiktig och tafatt i början, rädd att göra fel. Men med tiden blir man tryggare och djärvare.

Vad som känns viktigt är att bloggen redan från början är "jag", dvs att den ger läsaren en rättvis bild av mig. Det innebär inte att varje inlägg kommer att vara det andra likt. Precis som alla andra människor har jag flera olika sidor, många motsägelsefulla tankar och känslor. En dynamisk sida hoppas jag blir resultatet av detta. Och förhoppningsvis kommer det att leda till reaktioner hos och kommentarer från läsare. Väcka tankar och känslor. Det är mitt främsta mål med min blogg. Att beröra.

Jag är en homo sapiens-älskare med ett genuint intresse för människor oavsett kön, ålder och etnisk tillhörighet. Alla har en livshistoria att berätta och därmed något att lära mig. Möten tillhör därför livets höjdpunkter. Även om vissa ger en bitter eftersmak i efterhand. Det är ungefär som med alla semestrar man haft. De mest dråpliga och misslyckade är de man främst minns, och de som skänker flest skratt när man blickar tillbaka.

Flera olika saker skapar ett första intryck hos mig vid ett möte. Hur är handslaget? Jag avskyr fiskhänder, kalla och slaka utan någon kraft. Ögonkontakten är viktig. Jag vill att människan jag möter ser mig i ögonen när vi samtalar. Vad vi samtalar om kanske inte är så viktigt, däremot hur vi gör det. Med eller utan ett intresse eller ett engagemang är avgörande. Även vädret kan diskuteras med en närvaro, precis som en ytterst viktig sak kan diskuteras flyktigt och nonchalant. För mig är närvaro viktig. Annars kan man lika gärna låta bli. Därför har jag svårt för dem som tycker att de kan svara i mobilen när vi fikar, om de inte väntar ett viktigt samtal.
Kroppsspråket lämnar också intryck. Det värsta jag vet är människor som vänder sig om när man precis berättar något. Nonchalans är så oattraktivt.

fundra: ger ett handtryck ett avtryck

Varför ska man blogga

Varför ska man inte det? Om man nu tycker om att prova nya saker och gillar att uttrycka sig i ord. Dessutom är det trevligt om andra läser och kommenterar det man skrivit.
I första hand ska jag nu få bukt med hur det hela fungerar. Hur man lägger in bilder, text och annat, därefter hoppas jag kunna göra en personligare sida än den som en mall ger.

Varje inlägg kommer att ha en fundra. Om ni undrar över ordet fundra, så betyder det att jag först undrar över något, därefter funderar, för att till sist förundras över det hela.

Här trivs jag. I landet söderut, där kaffet alltid står på, dörren är öppen för gäster och havet bara ligger några timmar bort i ett annat angränsande vackert land. Gissa om du kan.

fundra: ska fantasier levas ut