Vulkanen har haft sitt utbrott

Det rinner ner längs med sidorna. Överflödet. Hettan. Den trögflytande värmen. Utbrottet. Frigörelsen av all den pumpande varma glöden har skett. Det inre trycket har varit fullständigt vansinnigt. Den har haft sin centrum enda nere i den djupaste magman. En kraft helt omöjligt att hålla igen. Den ville ut och skulle ut. Det resulterade i flera heta pumpande glödande inlägg. Bloggen är en kanal. Ett sätt att sprida hettan och passionen ut över den kyliga värld många lever i. Den är ett sätt att sätta hjärtan och kroppar i brand. Påminna er om er egen inre glöd. Väcka vilddjuret i er. Urkraften som vi alla bär på. Grottmannen och Trollpackan. Kom ihåg att vi är primitiva på många plan. Att förneka det är som att förneka sitt högra ben. Du ska ha hela med dig, alla dina delar. De du gillar och de du tror inte fyller någon funktion.

I mig finns en del som levt på slätterna i Afrika. Någon som dansat barfota och stampat till de afrikanska trummornas hypnotiska rytmer som leder till ett transliknande tillstånd. En del av mig har vandrat genom öknen i Egypten som den undersköna Nerfertiti. Värdig, stolt, vacker, gudomlig och drottninglik. Kraftfull nog att leda ett imperium. Jag har kunnat allt om naturen och örter och delat den kunskapen med medicinmannen. Jag har plockat fjädrar och skapat de vackraste huvudskrudarna till stammens stora hövding. Jag har samlat rötter och gjort upp eld i en tid då vi berättade våra historier på stenväggar. Jag har som sjuåring blivit våldtagen och söndertrasad i mitt underliv utav fulla män som inte visste sitt eget värde och därför inte kunde sätta mitt. Jag har blivit bränd på bål för att jag hade kunskap som andra var rädda för. Jag har fått mitt huvud avhugget i Frankrike, hört klingan falla och mött mina egna ögon. Jag har dansat i en vacker sal på ett sydstatsgods, helt obekymrat och självupptagen, mitt under ett inbördeskrig. Jag har vandrat som upplyst man mellan byar för att hålla i ritualer som hyllade kvinnans renhet. Jag har har levt liv där jag var född för att offras. Jag har varit magiker som älskat magins makt och därmed skapat oerhörd förödelser. Jag har piskat barn nere i gruvor för att det var det lindrigaste straffet jag kunde ge dem. Jag har stått och bevittnat Jesu död vid korset som den hängivna kvinnan vars kärlek rymde både den till profeten och till mannen. Jag har stått och blickat in i Adams ögon. Vandrat i Edens lustgård och fått se hur det egentligen gick till. Men det är en helt annan spännande historia.

Gud är fullkomlig.
Alltså var detta gudomliga ögonblick också det.

Allt är jag. Tiden är endast bunden till min kropp. Min själ har levt sedan skapelsens begynnelse. Jag är havet, vinden, solen, fåglarna, Marie, dig, alla och allt. Jag är vulkanen. Och jag har precis låtit en vulkan vara vulkan. Utbrottet har skett. Nu rinner den varma glöden som härstammar från Moderns inre ut över världen. Hennes kärlek rör sig genom mig. Den rymmer kärlek för allt. Hon älskar männen. Hon älskar kvinnorna. Barnen, djuren och naturen. Hennes kärlek har jag nu förmånen att få uppleva och jag kan inget annat än att njuta. Glöden kommer att svalna. Bilda en ny vacker böljande skorpa. Det finns en tid för allt. Nu njuter jag av det sköna värmande flödet. Och jag ger av det överflödet.

Jag älskar dig. Vi är ett. I evighet.