En utbildning gör dig inte till coach

Hmmm... hur skriver jag det här inlägget och samtidigt står i värdighet och respekt för alla coacher, läsare och branschen?

Min intention är att belysa och lyfta fram det jag ser i min egen bransch, Personlig utveckling. Jag har som syfte att vilja lyfta upp det jag ser som potentiella faror för branschen, utövarna och användarna. Jag vill ta mitt ansvar och höja värdet av coachen, coachingen och coachklienten. Mina ord kan komma att väcka känslor i var och en utav er som läser detta inlägg. Jag tror på personligt ansvar. Du har 100% ansvar för de tankar och känslor som kommer upp i dig. Jag ser dig som hel och fullt kapabel att hantera dina känslor själv, utan att du har ett behov av att projicera dem på mig. Du läser detta för att du är redo att möta det som vill träda fram.


Coachindustrin är en bransch på uppgång. Den växer så att det knakar. Det spottas ut coacher på löpande band. Men är dessa människor verkligen redo att vägleda andra efter så kort tid? Detta ifrågasätter jag starkt.

De elva kärnkompetenserna:
1 Följa etiska riktlinjer och professionell standard
2 Etablera coachöverenskommelsen
3 Skapa tillit och närhet till klienten
4 Coachnärvaro
5 Aktivt lyssnande
6 Kraftfulla frågor
7 Direkt kommunikation
8 Skapa medvetenhet
9 Utforma handlingar
10 Planera och sätta mål
11 Hantera framsteg och ansvarstagande

http://upmarket.squidoo.com/2012/04/10/why-coaching-is-the-second-fastest-growing-industry-in-the-world/

Jag förespråkar. ...
Jag satte en intention från början. Kallade in mitt högre jag att vara närvarande. Skapar en plats för det allra högsta i oss båda att mötas. Den finns inte med i de elva kärnkompetenserna. Men det är basic tycker jag.