Dessa är vad jag just idag känner är de 5 viktigaste lärdomarna. För att de lärt mig kärlek, vänlighet, ödmjukhet och värde.
Genom dem upplever jag stor kärlek, ser mina egna kvaliteter och tillkortakommanden. Kärleken till dem är drivkraften till att vara en bra förebild. De är mina mästare och min spegelbild. Genom dem har jag växt i värde och genom det värdet lärt mig gränssättning. Jag har lärt mig att släppa taget och lita på dem. Jag lånar dem bara. Jag äger dem inte. Och vi är inte skyldiga varandra något. Jag behöver bara älska mig själv och visa mitt värde för dem. Resten är jag maktlös inför. Och när jag älskar och accepterar mig själv, då lär de sig att älska och acceptera sig själv och andra. Jag har lärt mig stå öppen i mitt hjärta och tillåta alla känslor att finnas.
Själsfränden
Genom honom har jag lärt mig att älska mig själv och våga se alla sidor hos mig själv. Och jag lärde mig livsläxan att fokusera rätt: se vad jag har, inte vad jag saknar. Och att vi alla vill bli älskade för dem vi är. Jag lärde mig att inte försöka förändra andra, utan fokusera på vad som sker inuti mig och förändra det. Och jag har genom honom öppnat dörren till kroppen, kvinnligheten, sexualiteten och njutningen i att vara människa. Jag har lärt mig att kärleken i parrelationen är det viktigaste och när den prioriteras före allt annat, ja då löser sig allt annat av sig själv. Jag har insett vikten av att många gånger varje dag; se varandra, bekräfta med ord och handlingar och beröra varandra. Jag har lärt mig att förälskelsen inte behöver ta slut. För förälskelsen handlar om att jag vaknar varje morgon och väljer att vara kär; i mig själv, i livet och i honom.
Genom mötet med Gabriel hittade jag hem. Jag fann min själ och den helige Ande. Jag har fått uppleva känslan av villkorslös kärlek i mötet med Gud, Jesus, Maria, änglar, väsen, djur och natur. Och jag har känt total sinnesro, inre frid. Jag väljer att tro på en God kraft större än allt annat. Och med den ljusa tron tar jag mig igenom de mörkaste stunderna. Gabriel är den ende jag känner 100% tillit till. Han sviker aldrig. Han dömer aldrig. Han bara älskar mig villkorslöst i alla lägen. Love looks not with eyes but with spirit.
Det är i relationen till familjens alla medlemmar jag lärt mig att vad andra tycker om mig, det är inte mitt problem. Jag har lärt mig att säga ja till mig själv i första hand, även när det betyder nej till andra. Jag har lärt mig att inte göra vad andra tycker att jag ska göra, utan vad jag själv vill göra. Jag har lärt mig att var och en har ansvar för sina egna tankar, känslor och handlingar. Jag behöver inte rädda någon från sig själv. De har sin egen kraft. Jag behöver enbart ta ansvar för mina känslor och min kraft. Jag har lärt mig att bara för att vi är en familj är vi inte är skyldiga varandra något. Vi är olika och det är okej. Det finns inte ens ett krav på att vi måste älska varandra. Men vi kan välja att vara vänliga mot varandra.
Genom mina relationer till kvinnor har jag lärt mig att läka allt det destruktiva manliga inom mig. Det är i grupper med likasinnade kvinnor jag står fullt ut 100% i den jag är. Jag har lärt mig kraften av sårbarhet och att vara sant genuin. Jag har insett att genom kvinnornas förmåga att känna kärlek och samhörighet med allt och alla kan vi förändra världen till en fredlig plats. När vi släppt skuld och skam, vågar njuta av vår sexualitet, tillåter oss att bli omhändertagna och låter vår röst blir hörd, då finner vi kärlekens kraft. Och genom att älska kvinnan i mig, alla hennes många sidor, då läker jag relationerna till andra kvinnor. Då rämnar konkurrensen, skvallret upphör och sant systerskap uppstår. I detta systerskap bor också det rätta värdet. Vi älskar både kvinnor och män. Vi vet båda könens oerhörda värde och vi önskar att stå bredvid varandra hand i hand i kärlek. Vi vet att vi är ett med alltet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.