Så har då barnen landat i hemmet igen. Skönt. Det blev därför Tacos till middag efter en hel dag på stranden.
är själv pömsig nu...
torsdag 31 juli 2008
ball dag
Världens fynd idag på återvinningsstationen...lämnade sopor och prylar till Erikshjälpen. På ett släp framför oss stod en ursnygg antik möbel. Syrran gick fram och pratade med dem och vi var en möbel rikare. Tur man har stor bil! Passar perfekt nere i lokalen hos Angelina.
Tappade min underbara kamera i golvet idag. Inte bra. Nu fungerar den inte. Måste in på service, suck!
En meditationsgrupp verkar bli två. Ryktet sprider sig och jag kan bara tacka och ta emot. Tack livet!
Stranden idag igen. Börjar bli beroende! Och brun såklart!
Skulle varit statist imorgon, men barnen kommer hem så det är viktigare. Har redan fler tillfällen på g.
Vill inte att syrran ska flytta.....gillar att ha henne här. Dessutom lagar hon god mat.
natti natti
Tappade min underbara kamera i golvet idag. Inte bra. Nu fungerar den inte. Måste in på service, suck!
En meditationsgrupp verkar bli två. Ryktet sprider sig och jag kan bara tacka och ta emot. Tack livet!
Stranden idag igen. Börjar bli beroende! Och brun såklart!
Skulle varit statist imorgon, men barnen kommer hem så det är viktigare. Har redan fler tillfällen på g.
Vill inte att syrran ska flytta.....gillar att ha henne här. Dessutom lagar hon god mat.
natti natti
tisdag 29 juli 2008
välkommen till min sida :-)
Det finns uppenbarligen godbitar på nätet, det gäller dock att hitta dem. (och bara en förstår) Mina läsare är dock dåliga på att kommentera.
Idag blev det stranden för min del. Bra att kunna bära med sig jobbet överallt. 29 grader i luften och 21 i vattnet visade skylten på Sibbarp. Gött! Och det ska fortsätta till på fredag, minst hoppas jag. Gärna en hel månad till om jag får bestämma.
Bjuder på en sommarbild från Hallands Väderö.
Hade ännu ett intressant möte idag med en härlig tjej/kvinna som hittade mig genom Malmötidningen. Hon kommer att vara en av deltagarna i meditationsgruppen som jag startar i mitten av augusti. Ska bli otroligt spännande. Livet är verkligen snällt mot mig!
Svarta får finns på riktigt.
En och en halv dag till kramkalaset! Guuuud vad skönt det ska bli att få kramas och pussas. Min arma kropp är helt utsvulten. På torsdag runt 16.00 dyker mina älsklingar upp efter fyra lååånga veckors semester. Bruna? Ja, som pepparkakor säkert.
Bokföring. Smaka hur gräsligt äckligt det ordet låter. Jag får magsår bara vid tanken på att jag ska ta tag i bokföringen. Därför...har jag bestämt mig för att köpa in den tjänsten och spara energi. Väntar på bra rekommendationer.
Kände för att uttala en önskan högt. Risken att den hörsammas är då större än om jag inte säger den. JAG VILL STARTA ETT FÖRLAG!
Så där ja, då var det gjort. Nu är det som med fiske, det är bara och vänta och se om någon nappar.
Så där ja, då var det gjort. Nu är det som med fiske, det är bara och vänta och se om någon nappar.
Ljung i naturen, inte i blomsteraffären.
Nattugglan sänker ögonlocken över de skärmtrötta bruna..
måndag 28 juli 2008
solig söndag med arbete
...trots att det varit ett fantastiskt vackert väder idag har jag suttit inne och arbetat. Skrivit en artikel, lite poesi och läst ett bra bokmanus.
Tog några bilder till ännu några Blocket-annonser. Har på tok för mycket saker...
Inte förrän klockan 20 tog jag mig ut i värmen. Kylen behövde påfyllning. Cykeln har blivit en trogen vän sedan barnen åkte och på den tog jag mig ner till Willys.
Hann slänga in maten och snabbt trampa ner till småbåtshamnen för att ta ett solnedgångsfoto, och bli stucken av lite myggor.
Avslutade kvällen framför en hyrd fransk film, Fjärilen i glaskupan. En stillsam dokumentär som inte direkt gjorde mig glad, men som definitivt gav mig perspektiv på mina egna små bagatellartade bekymmer.
Imorgon ser jag framemot att träffa virvelvinden Tim. Det var ett tag sedan sist och efter våra möten brukar jag vara hög som en skyskrapa. På kvällen väntar coaching.
4 dagar kvar till kärleksfulla omfamningar. Natti natti...
söndag 27 juli 2008
h a l l a n d s v ä d e r ö
stekhet semesterort
grönt kristallklart vatten
svalkande båttur
svarta får
galopperande kossor
nyfikna hästar
karga klippor och liten krabba
avsvalkande bad
fina runda stenar
efterlängtad skugga
getingstick på överläppen
h a l l a n d s v ä d e r ö
stekhett
grönt kristallklart vatten
svalkande båttur
svarta får
mycket bad
fredag 25 juli 2008
Kvantfysik och DNA
Ambres gav upphov till en lång intressant diskussion. Vem är då Ambres? Bra fråga. Ingen aning faktiskt.
Jag fick en skiva av Alexander, min nyfunne okonstlade vän. Det var ett program som hade gått på teve. Sture, en snickare uppåt landet intogs av någon som kallade sig Ambres. Detta startade redan för många år sedan. Styre klassas som ett medium. Min systerson såg filmen med mig och tyckte att det mest likande en personlighetsklyvning.
Jag vet inte vem Ambres är. Om han kommer utifrån eller inifrån. Och eftersom jag inte har något större behov av bevisföring spelar det ingen roll. Ambres existerar, oavsett varifrån han har sitt ursprung. Och de budskap han förmedlar är sådana som är fyllda av kärlek, förståelse, större medvetenhet och personlig utveckling. För mig är det vad som är centralt. Om Ambres kan ge människor styrka, tro och hopp räcker det som bevis för mig. Då gör han en skillnad. Hur är oväsentligt.
Ambres gav som sagt upphov till en lång diskussion som inte slutade förrän klockan två på natten efter att ha svängt ut ämnen som kvantfysik, DNA, intuition, kosmiska svarta hål, relativitetsteorier, tidrumböjningar och gud vet allt. Och jag minns en rolig detalj. När jag tittar på månen ser jag vad som händer för två sekunder sedan. När jag tittar på solen ser jag det som skedde för 8 minuter sedan. Så lång tid tar det för ljuset att färdas. Rätt coolt faktiskt. För det innebär att jag kan titta tillbaka i tiden.
En annan intressant detalj jag fann igår var den som stod i boken "Slumpen är ingen tilfällighet".
Ett militärt forskningslaboratorium utförde ett experiment. Man tog DNA från en försökspersons leukocyter (vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret). Det placerades i ett instrument som kan mäta elektromagnetiska förändringar i DNA-molekylerna. Försökspersonen sattes i ett annat rum och utsatts för olika stimuli via filmer; från olika obehagliga krisgsscener till erotiska bilder. Personen var uppkopplad till mätinstrument som lästa av hans emetionella förändringar.
Utskrifterna med kurvorna från försökspersonen och hans DNA i det andra rummet stämde helt överens. Dvs när personen reagerade emotionellt, gjorde även hans avlägsnade DNA det.
När man så särade på dem så att sextio mil skiljde dem åt, bibehölls effekten. I exakt samma ögonblick, utan fördröjning, som personen hade en emotionell reaktion upmättes samma DNA-reaktion. Det ni. Det finns alltså en okänd form av kommunikation mellan personen och hans DNA. I alla fall om man ska tro på uppgifterna i boken. Riktigt häftigt tycker jag!
Idag bär det av till Västra Hamnen för bad. Är fortfarande lite svedd i pannan efter gårdagens besök på Sibbarp. Sol älskade sol! Sen stannar vi kvar och lyssnar på en sommarkonsert på Bo01 ikväll. Jag tar alltså semester idag. Man får väl passa på medan barnen är borta.
Nu har dock nedräkningen börjat. Mina små UFO:n landar om 6 dagar. :-)
Havet kallar!
Jag fick en skiva av Alexander, min nyfunne okonstlade vän. Det var ett program som hade gått på teve. Sture, en snickare uppåt landet intogs av någon som kallade sig Ambres. Detta startade redan för många år sedan. Styre klassas som ett medium. Min systerson såg filmen med mig och tyckte att det mest likande en personlighetsklyvning.
Jag vet inte vem Ambres är. Om han kommer utifrån eller inifrån. Och eftersom jag inte har något större behov av bevisföring spelar det ingen roll. Ambres existerar, oavsett varifrån han har sitt ursprung. Och de budskap han förmedlar är sådana som är fyllda av kärlek, förståelse, större medvetenhet och personlig utveckling. För mig är det vad som är centralt. Om Ambres kan ge människor styrka, tro och hopp räcker det som bevis för mig. Då gör han en skillnad. Hur är oväsentligt.
Ambres gav som sagt upphov till en lång diskussion som inte slutade förrän klockan två på natten efter att ha svängt ut ämnen som kvantfysik, DNA, intuition, kosmiska svarta hål, relativitetsteorier, tidrumböjningar och gud vet allt. Och jag minns en rolig detalj. När jag tittar på månen ser jag vad som händer för två sekunder sedan. När jag tittar på solen ser jag det som skedde för 8 minuter sedan. Så lång tid tar det för ljuset att färdas. Rätt coolt faktiskt. För det innebär att jag kan titta tillbaka i tiden.
En annan intressant detalj jag fann igår var den som stod i boken "Slumpen är ingen tilfällighet".
Ett militärt forskningslaboratorium utförde ett experiment. Man tog DNA från en försökspersons leukocyter (vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret). Det placerades i ett instrument som kan mäta elektromagnetiska förändringar i DNA-molekylerna. Försökspersonen sattes i ett annat rum och utsatts för olika stimuli via filmer; från olika obehagliga krisgsscener till erotiska bilder. Personen var uppkopplad till mätinstrument som lästa av hans emetionella förändringar.
Utskrifterna med kurvorna från försökspersonen och hans DNA i det andra rummet stämde helt överens. Dvs när personen reagerade emotionellt, gjorde även hans avlägsnade DNA det.
När man så särade på dem så att sextio mil skiljde dem åt, bibehölls effekten. I exakt samma ögonblick, utan fördröjning, som personen hade en emotionell reaktion upmättes samma DNA-reaktion. Det ni. Det finns alltså en okänd form av kommunikation mellan personen och hans DNA. I alla fall om man ska tro på uppgifterna i boken. Riktigt häftigt tycker jag!
Idag bär det av till Västra Hamnen för bad. Är fortfarande lite svedd i pannan efter gårdagens besök på Sibbarp. Sol älskade sol! Sen stannar vi kvar och lyssnar på en sommarkonsert på Bo01 ikväll. Jag tar alltså semester idag. Man får väl passa på medan barnen är borta.
Nu har dock nedräkningen börjat. Mina små UFO:n landar om 6 dagar. :-)
Havet kallar!
torsdag 24 juli 2008
odörer vill jag inte ha...
Jag fick höra en gång av en äldre dam att vissa saker skulle man behålla för sig själv i sitt äktenskap eller förhållande om man ville behålla intemiteten. Då tyckte jag det lät lite fånigt. Idag håller jag till fullo med den kloka damen.
Vad vi pratade om var kroppens olika funktioner. Hon menade att det var bättre för förhållandet om båda parterna höll sina kroppsliga ljud och behov för sig själv. D.v.s hon ville inte höra sin man rapa, fisa och liknande. Hon var inte intresserad av att se honom bajsa. Under denna period hade jag ganska stora problem med gaser i min mage så jag tyckte, nja, visst, men hallå det är ju något naturligt. Visst är det naturligt, men behöver jag dela hela min naturlighet med hela världen? Nej tack! Jag vill behålla gnistan i ett förhållande och jag har under årens lopp lärt mig att vissa saker tar bort den gnistan. Det är direkt avtändande med högljudda rap, vidriga harklingar, fislukt eller när någon drar in snoret och man sen vet att om de inte spottar ut det så rinner det alltså ner i halsen igen. Vill jag pussa den munnen? No thanks! Och det är motbjudande med spottande. För mig...kanske inte för andra.
Några andra motbjudande saker: pilla näsan, studera sina kråkor och skjuta iväg dem, klia sig på pungen, peta smuts ur tånaglarna, rensa öronen med en alltför långt lillfingernagel... ja ni vet, i alla fall ni kvinnor.
I natt funderade jag över vad som gör människor attraktiva. Insidan är såklart en given faktor. Det spelar ingen roll om man möter en man som är ekonomiskt, utseendemässigt och karriärmässigt en tiopoängare om han är skitful på insidan. Då blir han ful och oattraktiv. Är det däremot så att han är en guldklimp på insidan med saknar det andra, så kan insidan räcka. Om man ändå finner hela paketet tilltalande. För det är just det som det handlar om. Hela paketet!
Paketet är säkert annorlunda för alla. Men jag ljuger om jag säger att utsidan inte spelar någon roll. Jag går igång på en stilig karl i snygga kläder som luktar gott och utstrålar bra självkänsla och äkta vara. Ögongodis helt enkelt. Och själv känner jag mig extra het i rätt förpackning. Det liksom lyfter paketet och ger det en extra rosett.
Det är som med maträtter. Ibland får man in en dassig färglös rätt som smakar helt sagolikt. Den rätten beställer man fler gånger, men inte för att man tycker om att titta på den utan för att man minns smaken.
Män är som mat. Man vill att första intrycket ska locka till suget efter en stor smarrig tugga. Åtminstone vill jag det. Och det äckligaste som finns är när man ser något riktigt smarrigt men när man så tar en tugga smakar det för jävligt och man måste spotta ut det i närmsta servett som går att hitta. Örk! Jag mår illa bara jag tänker på det.
Så en i ögonfallande snyggt upplagd rätt som bjuder på en gudomlig smakupplevelse, är det inte vad vi alla vill ha? Och när den bärs fram mellan borden på restaurangen då ska gästerna vända på huvudena och le, för det är en himmelsk doft som slingrar sig efter den.
Stora krav jag har? Nä. Om man inte vet vad man vill ha, vet man heller inte när det står framför en. Så se till att specificera det du önskar. Annars riskerar du att få det du inte vill ha.
Idag ska jag ta "nästansemester". Jag ska ta mig till stranden och få vacker brun färg på min härliga kropp och simma som en delfin i en ocean. Jag älskar havet!
Med på turen följer litteratur som kan höja kunskapen på vissa områden (läs chakran). Och så klart syrran som just nu packar ner mat. Är hon bäst eller? Japp! Och jag sitter och skriver vid skrivbordet... :-)
Vi ses kanske ikväll....
Vad vi pratade om var kroppens olika funktioner. Hon menade att det var bättre för förhållandet om båda parterna höll sina kroppsliga ljud och behov för sig själv. D.v.s hon ville inte höra sin man rapa, fisa och liknande. Hon var inte intresserad av att se honom bajsa. Under denna period hade jag ganska stora problem med gaser i min mage så jag tyckte, nja, visst, men hallå det är ju något naturligt. Visst är det naturligt, men behöver jag dela hela min naturlighet med hela världen? Nej tack! Jag vill behålla gnistan i ett förhållande och jag har under årens lopp lärt mig att vissa saker tar bort den gnistan. Det är direkt avtändande med högljudda rap, vidriga harklingar, fislukt eller när någon drar in snoret och man sen vet att om de inte spottar ut det så rinner det alltså ner i halsen igen. Vill jag pussa den munnen? No thanks! Och det är motbjudande med spottande. För mig...kanske inte för andra.
Några andra motbjudande saker: pilla näsan, studera sina kråkor och skjuta iväg dem, klia sig på pungen, peta smuts ur tånaglarna, rensa öronen med en alltför långt lillfingernagel... ja ni vet, i alla fall ni kvinnor.
I natt funderade jag över vad som gör människor attraktiva. Insidan är såklart en given faktor. Det spelar ingen roll om man möter en man som är ekonomiskt, utseendemässigt och karriärmässigt en tiopoängare om han är skitful på insidan. Då blir han ful och oattraktiv. Är det däremot så att han är en guldklimp på insidan med saknar det andra, så kan insidan räcka. Om man ändå finner hela paketet tilltalande. För det är just det som det handlar om. Hela paketet!
Paketet är säkert annorlunda för alla. Men jag ljuger om jag säger att utsidan inte spelar någon roll. Jag går igång på en stilig karl i snygga kläder som luktar gott och utstrålar bra självkänsla och äkta vara. Ögongodis helt enkelt. Och själv känner jag mig extra het i rätt förpackning. Det liksom lyfter paketet och ger det en extra rosett.
Det är som med maträtter. Ibland får man in en dassig färglös rätt som smakar helt sagolikt. Den rätten beställer man fler gånger, men inte för att man tycker om att titta på den utan för att man minns smaken.
Män är som mat. Man vill att första intrycket ska locka till suget efter en stor smarrig tugga. Åtminstone vill jag det. Och det äckligaste som finns är när man ser något riktigt smarrigt men när man så tar en tugga smakar det för jävligt och man måste spotta ut det i närmsta servett som går att hitta. Örk! Jag mår illa bara jag tänker på det.
Så en i ögonfallande snyggt upplagd rätt som bjuder på en gudomlig smakupplevelse, är det inte vad vi alla vill ha? Och när den bärs fram mellan borden på restaurangen då ska gästerna vända på huvudena och le, för det är en himmelsk doft som slingrar sig efter den.
Stora krav jag har? Nä. Om man inte vet vad man vill ha, vet man heller inte när det står framför en. Så se till att specificera det du önskar. Annars riskerar du att få det du inte vill ha.
Idag ska jag ta "nästansemester". Jag ska ta mig till stranden och få vacker brun färg på min härliga kropp och simma som en delfin i en ocean. Jag älskar havet!
Med på turen följer litteratur som kan höja kunskapen på vissa områden (läs chakran). Och så klart syrran som just nu packar ner mat. Är hon bäst eller? Japp! Och jag sitter och skriver vid skrivbordet... :-)
Vi ses kanske ikväll....
onsdag 23 juli 2008
Tidig morgon
Imorse vaknade jag av fåglarnas kraxande. Klockan visade halv sju. Rummet badade i varm sommarmorgonsol. Det blev ett snabbt besök på toa, mat till Snäckan och så tillbaka ner under det fluffiga täcket. Men de vingförsedda små djuren vägrade ge sig. Så efter en stunds rullande beslöt jag mig för att stiga upp.
Fortfarande blöt i håret vandrade jag ner mellan gränderna i Limhamn. I shorts, t-shirt och med flip-flops på fossingarna. Då infann sig den där speciella semesterkänslan. Så som det känns på semesterorten när man tidigt på morgon, innan stressen vaknat, vandrar ner i byn för att handla bullar. Precis då tänkte jag..."det blir inte bättre än så här". Jag bar med mig känslan av att vara en ledig nyfiken turist hela vägen till Willys och tillbaka hem. Och med mig på denna ljuva och stilla morgon fick jag nya bilder av Limhamn. Söta lilla Fågelvägen med sin trånga gränd. Odengatans stora vita byggnad som rymmer vad...? Mittemot Järavallens förskola.
Gjorde världens "rajd" efter frukosten. Vardagsrummet såg ut som en överbelamrad arbetsplats. Och den skapade dåliga vibbar och slukade alla lust. Nu är det ordning och reda igen. Gött! Och dessutom följde jag Ingers förslag så tillsammans släpade vi upp det gamla skrivbordet och satte det i vardagsrummet. I bara farten började hon sprätta tyger som ska vara till två gamla stolsdynor. Skönt med skicklig assistans.
Dagen bjöd på en trevlig affärslunch runt middagstid.
Till mitt lite gröntonade hår köpte jag ny hårfärg till efter ett besök hos FrisörAnnika. Hon tipsade om att det behövs guld i det. En rejäl klippning är också önskvärt. Lyckades inte gå förbi Lindexs rea utan att komma hem med ett par nya shorts och en svart/vit kofta. Köp två betala för en...
Lagade middag för första gången på evigheter. Spagetti och köttfärssås. Wow! Dukade fint till syrran och systersonen innan jag promenerade iväg med en nyfunnen vän, men de trodde jag dukat till någon annan. Hi hi...
Promenaden ledde ner till stenarna i småbåtshamnen och en del viktiga saker reddes ut. Ärlighet och tydlighet är viktigt när man vill så frön till en ny vänskap. Besöket bjöd också på en ulliggullig fäll som jag bara älskar. Supersnyggt hasselnötsbrun är den, vilket är perfekt i mitt vardagsrum.
Kanske har jag funnit platsen jag sökt så länge som kan skänka mig frid och tid att skriva. Väntar på ett inbjudningskort bara...
Fortfarande blöt i håret vandrade jag ner mellan gränderna i Limhamn. I shorts, t-shirt och med flip-flops på fossingarna. Då infann sig den där speciella semesterkänslan. Så som det känns på semesterorten när man tidigt på morgon, innan stressen vaknat, vandrar ner i byn för att handla bullar. Precis då tänkte jag..."det blir inte bättre än så här". Jag bar med mig känslan av att vara en ledig nyfiken turist hela vägen till Willys och tillbaka hem. Och med mig på denna ljuva och stilla morgon fick jag nya bilder av Limhamn. Söta lilla Fågelvägen med sin trånga gränd. Odengatans stora vita byggnad som rymmer vad...? Mittemot Järavallens förskola.
Gjorde världens "rajd" efter frukosten. Vardagsrummet såg ut som en överbelamrad arbetsplats. Och den skapade dåliga vibbar och slukade alla lust. Nu är det ordning och reda igen. Gött! Och dessutom följde jag Ingers förslag så tillsammans släpade vi upp det gamla skrivbordet och satte det i vardagsrummet. I bara farten började hon sprätta tyger som ska vara till två gamla stolsdynor. Skönt med skicklig assistans.
Dagen bjöd på en trevlig affärslunch runt middagstid.
Till mitt lite gröntonade hår köpte jag ny hårfärg till efter ett besök hos FrisörAnnika. Hon tipsade om att det behövs guld i det. En rejäl klippning är också önskvärt. Lyckades inte gå förbi Lindexs rea utan att komma hem med ett par nya shorts och en svart/vit kofta. Köp två betala för en...
Lagade middag för första gången på evigheter. Spagetti och köttfärssås. Wow! Dukade fint till syrran och systersonen innan jag promenerade iväg med en nyfunnen vän, men de trodde jag dukat till någon annan. Hi hi...
Promenaden ledde ner till stenarna i småbåtshamnen och en del viktiga saker reddes ut. Ärlighet och tydlighet är viktigt när man vill så frön till en ny vänskap. Besöket bjöd också på en ulliggullig fäll som jag bara älskar. Supersnyggt hasselnötsbrun är den, vilket är perfekt i mitt vardagsrum.
Kanske har jag funnit platsen jag sökt så länge som kan skänka mig frid och tid att skriva. Väntar på ett inbjudningskort bara...
tisdag 22 juli 2008
Änglarna sjunger idag
Tänk om alla som kände mig visste att jag var galen. Undrar om de då skulle erkänna att de känner mig. Faktiskt är jag skvatt galen. Jag pratar oavbrutet med mig själv. Långa dialoger. Ibland är jag både mottagare och sändare. Ibland är mottagaren någon jag känner. Då bygger svaren på mina iakttagelser av den personen. Alltså mina förutfattade meningar om den personen. Nu är jag ju så ärlig mot mig själv att dessa dialoger inte alltid är så böljande behagliga. De kan faktiskt utmynna i regelrätta argumentationer. En sak vill jag dock klargöra. Jag talar inte högt, samtalen pågår inuti mitt huvud.
Nu när min tid inte störs av gränssättningar och konflikter med barnen, frigörs en massa egentid. Och jag är ju en grubblare utan dess like. Och en rätt rolig sådan. Därför har dessa samtal ökat i omfång. Tur att de är kostnadsfria annars hade jag hamnat hos kronofogden efter denna månad utan barnen.
En annan sak som också blivit en vardagsgrej är min nya morgonrutin. Jag vaknar och ligger kvar i sängen och reflekterar och filosoferar till urinblåsan är på väg att spricka. Det kan ibland bli mer än en timmes funderande. Och det har tagit mig in i ett meteorregn av insikter. Vissa stenar landar mjukt och behagligt, medan andra slår i så hela marken sätts i gungning. Tro det eller ej. Att arbeta med sitt inre och sin personliga utveckling tar på ens krafter. Men när det levererar något stort och betydelsefullt, då sjunger änglarna för mig.
Idag sjöng de lovsång för mig. Jag älskar gospel och jag kunde höra hela kören av änglar i en vacker hyllningssång. Och den var tillägnad mig. För det otroligt hårda arbete jag utfört de senaste sju månaderna. Och som den senaste veckan ökat i styrka och nästan vält omkull mig. Men jag är ju en ek, och har man tillräckligt stora rötter som är väl förankrade i moder jord, då kan man som jag också ha en gigantisk krona.
Den insikten jag fick idag var den absolut mest värdefulla jag fått på många många år. Den skänkte en sådan tröst och en sådan ro att det är obeskrivligt att uttrycka i ord. Men jag ska försöka. Först vill jag dock tillägga att vissa saker vet man intellektuellt. Man kan säga dem högt. Men det betyder inte att man fullt ut kan känna det. Min insikt idag gick från knopp till kropp. Det jag redan visste kunde jag plötsligt känna. Verkligen känna och veta att detta är min sanning, oavsett vad någon annan någonsin tycker och tänker om mig.
Att beskriva det blir svårt men jag ska försöka:
Föreställ dig änglakören i bakgrunden med en lovsång komponerad enbart för dig. Tänk dig ett vattenfall av kärlek som sköljer varsamt över dig. Tänk dig den vackraste fångelsången i den djupaste urskogen, den vidaste oceanens böljande vågor, den läckraste smaken som smälter på din tungspets, den mest liderliga kyssen, den varsamma lena barnhanden som smeker din kind...föreställ dig kärlek i den allra renaste form. Och så multiplicera det med oändligheten.
Min insikt var "jag duger, i alla mina skepnader... som den barnsliga, flamsiga, eggande Marie, som den brinnande kreativa inspirerande Marie och som den lågmälda, introverta och sårbara Marie. Jag är alla dessa. Och jag duger precis som jag är."
De männsikor jag vill omge mig med behöver kunna eller vilja lära sig att handskas med alla dessa sidor. För jag vill inte ändra på människor och jag vill inte att de ändrar på mig. För jag är så sjukt stolt över den Marie jag är på väg att bli. Jag älskar henne, med sina fel och brister. Jag är en oslipad diamant och jag är värdefull.
JAG DUGER!
Nu när min tid inte störs av gränssättningar och konflikter med barnen, frigörs en massa egentid. Och jag är ju en grubblare utan dess like. Och en rätt rolig sådan. Därför har dessa samtal ökat i omfång. Tur att de är kostnadsfria annars hade jag hamnat hos kronofogden efter denna månad utan barnen.
En annan sak som också blivit en vardagsgrej är min nya morgonrutin. Jag vaknar och ligger kvar i sängen och reflekterar och filosoferar till urinblåsan är på väg att spricka. Det kan ibland bli mer än en timmes funderande. Och det har tagit mig in i ett meteorregn av insikter. Vissa stenar landar mjukt och behagligt, medan andra slår i så hela marken sätts i gungning. Tro det eller ej. Att arbeta med sitt inre och sin personliga utveckling tar på ens krafter. Men när det levererar något stort och betydelsefullt, då sjunger änglarna för mig.
Idag sjöng de lovsång för mig. Jag älskar gospel och jag kunde höra hela kören av änglar i en vacker hyllningssång. Och den var tillägnad mig. För det otroligt hårda arbete jag utfört de senaste sju månaderna. Och som den senaste veckan ökat i styrka och nästan vält omkull mig. Men jag är ju en ek, och har man tillräckligt stora rötter som är väl förankrade i moder jord, då kan man som jag också ha en gigantisk krona.
Den insikten jag fick idag var den absolut mest värdefulla jag fått på många många år. Den skänkte en sådan tröst och en sådan ro att det är obeskrivligt att uttrycka i ord. Men jag ska försöka. Först vill jag dock tillägga att vissa saker vet man intellektuellt. Man kan säga dem högt. Men det betyder inte att man fullt ut kan känna det. Min insikt idag gick från knopp till kropp. Det jag redan visste kunde jag plötsligt känna. Verkligen känna och veta att detta är min sanning, oavsett vad någon annan någonsin tycker och tänker om mig.
Att beskriva det blir svårt men jag ska försöka:
Föreställ dig änglakören i bakgrunden med en lovsång komponerad enbart för dig. Tänk dig ett vattenfall av kärlek som sköljer varsamt över dig. Tänk dig den vackraste fångelsången i den djupaste urskogen, den vidaste oceanens böljande vågor, den läckraste smaken som smälter på din tungspets, den mest liderliga kyssen, den varsamma lena barnhanden som smeker din kind...föreställ dig kärlek i den allra renaste form. Och så multiplicera det med oändligheten.
Min insikt var "jag duger, i alla mina skepnader... som den barnsliga, flamsiga, eggande Marie, som den brinnande kreativa inspirerande Marie och som den lågmälda, introverta och sårbara Marie. Jag är alla dessa. Och jag duger precis som jag är."
De männsikor jag vill omge mig med behöver kunna eller vilja lära sig att handskas med alla dessa sidor. För jag vill inte ändra på människor och jag vill inte att de ändrar på mig. För jag är så sjukt stolt över den Marie jag är på väg att bli. Jag älskar henne, med sina fel och brister. Jag är en oslipad diamant och jag är värdefull.
JAG DUGER!
Och jag har åkt motorcykel för första gången i mitt liv och jag är helt fast. Jagvilljagvilljagvill åka mer!
Och jag har en hög gudomliga stenar på mitt hallgolv som jag nu ska finna en passande plats till.
Och jag har en alldeles egen handgjord stenslunga som är otroligt cool.
Och jag har den mest underbara syrra man kan önska sig. Och hon har hittat ett sanslöst snyggt soffbord. Och tur är det, annars hade jag inte haft mina fina stenar plockade i Råå utanför Helsingborg.
Livet är barmhärtigt! Life Rules!
/själaglad Marie
tisdag 15 juli 2008
VILKEN DAG :-)
Morgonen startar med ett samtal. Jag tror att det är en försäljare, men det visar sig vara ett filmbolag. Igår la jag in mig på statist.se. Ball grej! Och nu behövde de många statister till en film de spelar in i slutet av juli och i början av augusti. Klart som korvspad att jag måste vara med.
Lämnar storstaden innan middagstid för att möta Alexander för en intervju. Makalöst möte. Avskalat och naket. Så här i efterhand nästan obegripligt. Jag hoppas på många fler möten. Och så här flera timmar senare luktar jag fortfarande rök från elden jag gjorde upp. Och min stenslunga ska jag prova imorgon.
Slutar kvällen med att möta "Älvan". Egentligen heter hon Kajsa, men i mina ögon ser hon ut som en älva. Sanslöst vacker, otroligt behaglig, vänlig, spännande och en fin, mild människa.
Det gladde mig också att Inger förmodligen såg Zolo idag. Han har varit på rymmen sedan förra måndagen. Men hon lyckades inte hitta honom.
Lämnar storstaden innan middagstid för att möta Alexander för en intervju. Makalöst möte. Avskalat och naket. Så här i efterhand nästan obegripligt. Jag hoppas på många fler möten. Och så här flera timmar senare luktar jag fortfarande rök från elden jag gjorde upp. Och min stenslunga ska jag prova imorgon.
Slutar kvällen med att möta "Älvan". Egentligen heter hon Kajsa, men i mina ögon ser hon ut som en älva. Sanslöst vacker, otroligt behaglig, vänlig, spännande och en fin, mild människa.
Det gladde mig också att Inger förmodligen såg Zolo idag. Han har varit på rymmen sedan förra måndagen. Men hon lyckades inte hitta honom.
lördag 12 juli 2008
SOMMARFEST
Idag hann vi (Inger och jag) med ett bad på Sibbarp tillsammans med Alex. På eftermiddagen var vi bjudna på sommarfest/kalas hos Annika och Torleif. Som vanligt bjöd de på mumsig mat, god dricka, smarriga efterrätter och trevligt umgänge.
Jag fick äran att vara lekledare :-)
Dessutom skulle vi ha hatt... och sådana har man ju inte i överflöd. Jag hittade min gamla stråhatt bland barnens utklädnadskläder. Syrran inhandlade en charmig liten tanthatt.
Det var inte det enklaste att cykla i hatt och samtidigt hålla efter de vackert inslagna paketen. Och ja, ni läste rätt, jag cyklade... har blivit en vana sedan syrran kom. Bra sådan. Har avverkat fler timmar på sadeln de senaste veckorna än jag gjort sammanlagt de senaste tio åren.
Skitsnygga kvinnor i hatt!
Jag fick äran att vara lekledare :-)
Dessutom skulle vi ha hatt... och sådana har man ju inte i överflöd. Jag hittade min gamla stråhatt bland barnens utklädnadskläder. Syrran inhandlade en charmig liten tanthatt.
Det var inte det enklaste att cykla i hatt och samtidigt hålla efter de vackert inslagna paketen. Och ja, ni läste rätt, jag cyklade... har blivit en vana sedan syrran kom. Bra sådan. Har avverkat fler timmar på sadeln de senaste veckorna än jag gjort sammanlagt de senaste tio åren.
Skitsnygga kvinnor i hatt!
fredag 11 juli 2008
svammelsurium
KAKEL TILL SALU!GRÅBLÅ KAKELMOSAIK FRÅN HÖGANÄS.
27 KVM TILL SUPERPRIS!
RING MIG PÅ 0703-62 42 60.
KATT & FISK
Dagen började med lustiga samtal med fiskegubbarna nere i hamnen nedanför mig. Härliga original. Syrran och jag var där för att leta efter hennes katt Zolo som nu varit på rymmen sedan i måndags. Gubbarna var både goa och hjälpsamma, men tyvärr gav letandet inget napp. Vi får försöka imorgon igen.
NY TIDNING
NY TIDNING
Tog en tur till tidningen och hämtade nya numret av Vi på Näset.
CYKEL
CYKEL
Körde en sväng om cykelhandlaren för att pumpa cykeln. Kom därifrån med ett nytt stöd och ny belysning. Kändes bra att äntligen få det fixat.
VÅT
VÅT
I eftermiddags hade jag ett givande samtal med Sissi på Cibi. Vilken pärla när det gäller annorlunda marknadsföring; slipsar och scarves.
Jag cyklade dit i kort kjol och vitt linne, men tog med mig en kofta. Tur för mig men otur för Malmös män. :-) Det öste ner när jag skulle hem. I bara linne hade jag sett ut som någon ur Miss Wet T-shirt...
Jag blev också påmind om hur dejligt det är att cykla med bara ben i sommarregn...så skönt! Och lite småkul är det att plaska runt i flip flops. Helst om man är insmord och halkar ur sandalerna ...
REINFELDT
Jag cyklade dit i kort kjol och vitt linne, men tog med mig en kofta. Tur för mig men otur för Malmös män. :-) Det öste ner när jag skulle hem. I bara linne hade jag sett ut som någon ur Miss Wet T-shirt...
Jag blev också påmind om hur dejligt det är att cykla med bara ben i sommarregn...så skönt! Och lite småkul är det att plaska runt i flip flops. Helst om man är insmord och halkar ur sandalerna ...
REINFELDT
Mindre kul var det att försöka sätta sig in i uppskovsreglerna kring husförsäljning som gäller sedan årsskiftet. Efter flera timmar på skatteverkets, sparbankens, mäklarfirmors och andra instansers hemsidor gav jag upp. Hjärnan kokte och inte fasiken hade jag blivit klokare för det. Då skrev jag till Fredrik Reinfeldt och undrade varför man inför regler som är obegripliga för en normalintelligent person att förstå. Om det hade att göra med att staten på så sätt fick in mer skatt, för det är omöjligt att veta vad man får dra av... så att dessa pengar kan avlöna politiker som lovar mycket och håller lite, samtidigt som de får fina avgångsvederlag.
STOPP
STOPP
Sen blev det stopp i en brunn på gården efter allt regn... Jag lyckades inte lösa upp proppen så det var bara att börja ösa vatten kl tolv på natten så att det inte skulle rinna in i källaren, om det nu skulle regna mer under natten.
ZZZZ
ZZZZ
Ännu en gång har tiden rusat iväg och klockan visar halv två på natten och det är dags att lägga huvudet på kudden. Natti natti
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
torsdag 10 juli 2008
Idag har jag hållit i ännu en "prova på meditation". Alltid roligt och givande. Och blivit coachad...dejligt!
Följande färgglada mål har jag i sikte den närmsta tiden...
Följande färgglada mål har jag i sikte den närmsta tiden...
- sälja mina andlighetsartiklar till någon tidning jag gillar
- jag vill hitta en tidning som vågar satsa på en reporter som svarar på andliga frågor
- intressant intervju nästa vecka
- hitta Zolo, syrrans katt som är på vift
- cykla ännu mer
- skratta ännu mer, mycket mer
- ha ännu mer tålamod och inte forcera
- leva ännu mer i tilliten
- ringa Catti (är på tiden)
- sms:a Helen som ska på semester
- se till att få bytt badrumslampan
- njuta av vissa fysiska delar av singellivet vore inte helt fel, men det är svårare än att få katten att hoppa
- åka cab nästa vecka oavsett väder
- smaka något jag aldrig tidigare smakat men velat smaka
- leka mer
- dansa ohämmat
- flirta för skojs skull
Och barnen har nu 3 kaniner och en hundvalp som de passar nere i Makedonien... inte längtar de hem inte...
tisdag 8 juli 2008
Har tillbringat flera timmar idag med en banner och en fakturamall. Ville göra min fakturor lite snyggare och gladare än de man brukar få. Betala måste ju kunderna göra i alla fall. Tyckte den blev mysig. Bilden är tagen hemma i brorsans trädgård.
På tal om räkningar. Jag måste ha fått den mest underliga p-bot någonsin, den visade att jag skulle betala in 00,00 kronor. Om någon vet hur man betalar in noll kronor så kan ni tipsa mig.
Min favoritlåt just nu.... I´m yours med trallvänliga Jason MrazKom precis hem från Kallis efter ett par timmars skrattande. På tisdagarna har de stand up comedy för 150 kr. Idag var det bland annat Anna-Lena Brundin.
Vill passa på att slå ett slag för Pildammsteatern och Hedmanska gården där det i princip från onsdag till söndag bjuds på blandad underhållning.
Och missa inte Västra hamnen. Fram till den 21 juli (tror jag) har de musik till solnedgången.
Vill passa på att slå ett slag för Pildammsteatern och Hedmanska gården där det i princip från onsdag till söndag bjuds på blandad underhållning.
Och missa inte Västra hamnen. Fram till den 21 juli (tror jag) har de musik till solnedgången.
Vill också tipsa om en unik man med en speciell framtoning. Alexander Ravenna på http://www.primitiv.se/
Hur går det utan barnen?
Bra. Bättre än väntat. Tills jag pratar med dem i telefon, då väller alla känslorna upp igen...
söndag 6 juli 2008
Singel...på gott och ont
Föreställ dig fyra veckor utan dina barn! Oj oj oj... Grät som en gris när de åkte i onsdagskväll. Nu är de i alla fall framme i värmen, i Makedonien...
Idag skulle de inhandla de efterlängtade kycklingarna. Det tillhör traditionen. Sen får någon släkting ta hand om de små liven när det är dags att åka hem. De flesta brukar hamna på matbordet, men en av tidigare somrars kycklingar, Sussi, är en hejare på att värpa ägg så kanske lever hon ännu.
Sen skulle de sätta upp poolen och hälsa på underbara Baba Ljubica, deras farmors syster.
Jag har tillbringat dagen i Kämpinge med mamma, syrran, hennes söner och den enes flickvän. Lite svedd om magen :-) Men jag luktar gott nu när jag är nyduschad och insmord. Torra skenben är inte snyggt.
Igår såg syrran och jag "Sex and the city". Helt klart underhållande, men även lite deprimerande. Singelliv i all ära, men kroppslig beröring är livsnödvändig, precis som själslig. Det sistnämnda är inte så svårt att tillfredställa, men det fysiska är lite mer komplicerat. Nu när barnens kramar och pussar uteblir är kroppen ganska irriterad på mig. Vissa behov kan man ju tillfredställa; äta, sova, duscha etc.
Jag är ju inte direkt typen som lär bli anmäld för sexuella trakasserier. Och syrran som just nu bor hos mig i väntan på sin lägenhet skulle nog inte uppskatta om jag pussade och kramade henne, så som jag gör med mina snuffisar. Sen är det ju så att barnen inte kan ersätta närheten till en partner.
Hur vet jag när jag har hittat den rätte?
Som singel har jag upptäckt flera olika sorters kärlek/förälskelser och behov. Man ställer sig plötsligt en massa frågor.
- vill jag träffa en man för att jag behöver bekräftelse/bli sedd/känna mig vacker, åtrådd och intressant?
- vill jag ha en man för att min kropp skriker efter ömhet, närhet, all sorters fysisk beröring och sex?
- om jag träffar någon, hur vet jag om jag faller för bekräftelsen som han ger mig?
- eller kan jag bli förälskad i känslan att vara förälskad?
- eller är jag rädd för att förbli ensam?
- eller vill jag ha någon för att det känns tryggt? Både ekonomiskt och socialt.
- hur fasiken vet jag att jag verkligen är kär i mannen jag möter, och inte de behov han tillfredställer, den trygghet han skänker eller den bekräftelse jag får?
- och varför i helsike ska det vara så svårt att bara gå ut och ta för sig av det som erbjuds? Att ha hämningslös sex utan att det måste leda till något. Jag är ju vuxen och kan ta ansvar för mina handlingar. Suck. Snacka om att vara en gammaldags moraltant. Säkert skulle min kropp bli överlycklig bara av en djup kyss, men inte ens det kan jag förmå mig att göra. Halleluja...
Nunnelivet skänker åtminstone tid för reflektion.
Godnatt i sommarvärmen./Marie
Idag skulle de inhandla de efterlängtade kycklingarna. Det tillhör traditionen. Sen får någon släkting ta hand om de små liven när det är dags att åka hem. De flesta brukar hamna på matbordet, men en av tidigare somrars kycklingar, Sussi, är en hejare på att värpa ägg så kanske lever hon ännu.
Sen skulle de sätta upp poolen och hälsa på underbara Baba Ljubica, deras farmors syster.
Jag har tillbringat dagen i Kämpinge med mamma, syrran, hennes söner och den enes flickvän. Lite svedd om magen :-) Men jag luktar gott nu när jag är nyduschad och insmord. Torra skenben är inte snyggt.
Igår såg syrran och jag "Sex and the city". Helt klart underhållande, men även lite deprimerande. Singelliv i all ära, men kroppslig beröring är livsnödvändig, precis som själslig. Det sistnämnda är inte så svårt att tillfredställa, men det fysiska är lite mer komplicerat. Nu när barnens kramar och pussar uteblir är kroppen ganska irriterad på mig. Vissa behov kan man ju tillfredställa; äta, sova, duscha etc.
Jag är ju inte direkt typen som lär bli anmäld för sexuella trakasserier. Och syrran som just nu bor hos mig i väntan på sin lägenhet skulle nog inte uppskatta om jag pussade och kramade henne, så som jag gör med mina snuffisar. Sen är det ju så att barnen inte kan ersätta närheten till en partner.
Hur vet jag när jag har hittat den rätte?
Som singel har jag upptäckt flera olika sorters kärlek/förälskelser och behov. Man ställer sig plötsligt en massa frågor.
- vill jag träffa en man för att jag behöver bekräftelse/bli sedd/känna mig vacker, åtrådd och intressant?
- vill jag ha en man för att min kropp skriker efter ömhet, närhet, all sorters fysisk beröring och sex?
- om jag träffar någon, hur vet jag om jag faller för bekräftelsen som han ger mig?
- eller kan jag bli förälskad i känslan att vara förälskad?
- eller är jag rädd för att förbli ensam?
- eller vill jag ha någon för att det känns tryggt? Både ekonomiskt och socialt.
- hur fasiken vet jag att jag verkligen är kär i mannen jag möter, och inte de behov han tillfredställer, den trygghet han skänker eller den bekräftelse jag får?
- och varför i helsike ska det vara så svårt att bara gå ut och ta för sig av det som erbjuds? Att ha hämningslös sex utan att det måste leda till något. Jag är ju vuxen och kan ta ansvar för mina handlingar. Suck. Snacka om att vara en gammaldags moraltant. Säkert skulle min kropp bli överlycklig bara av en djup kyss, men inte ens det kan jag förmå mig att göra. Halleluja...
Nunnelivet skänker åtminstone tid för reflektion.
Godnatt i sommarvärmen./Marie