torsdag 1 november 2012

Läsvärt kl 11.33

Hur är det möjligt?

Jag bestämmer mig för att skriva i bloggen. Just idag. Det är länge sedan. Tittar på klockan. 11.33. Magiskt.
Förra inlägget hette Läsvärt kl 11.22.

Och faktiskt tar jag vid precis där det förra slutar. Men först vill jag visa dig vad jag såg idag när jag blickade ut genom fönstret. Ett dansande löv. Naturen är magisk.




Igår var en dag då jag tog ytterligare ett steg upp. Uppstigande. Slutslumrat. Idag bara är jag. Glad att almanackan gapar tom. Behöver smälta. Låta det obegripliga, men ändå så självklara sakta sjunka in. BE. Be with the ME.
ME - är mitt själsjag. Det eviga och odödliga. ME har en titel. Jag behåller den för mig själv. ME är också initialerna på Marie Ek. Namnet jag växt upp med.

Tänk att denna fina tjej med bruna rådjursögon...

... skulle växa upp och bli Jag, denna kvinna ...

... med denna Själ, ME, att förvalta ...

Jag har insett att jag inte kan välja vad jag är, bara vem jag är.
Jag kan inte välja ME. Jag kan däremot välja att ta emot henne eller inte. Det avgörs utav vem jag vill vara, vem jag väljer att vara. Jag kan välja att vara Jag, mitt själv, utan mitt större ME. Det är mindre krävande. Det innebär mindre ansvar. Det är ett enklare liv.

Men det innebär att andra påverkas. Väldigt många andra. Alla mina val har en effekt på andra. Jag rubbar den universella ordningen som ME eftersträvar. När jag säger nej till ME påverkar det de andra. De kommer inte att veta om det, kanske inte märka det. Men Jag kommer att veta det. Jag kommer att känna att jag inte varit rättvis. Att jag inte gett dem en rättvis chans. För mitt val påverkar deras förutsättningar och deras val. Vem jag väljer att vara gör skillnad. Med eller utan ME gör stor skillnad.

Jag har inte valt henne. Jag är utvald av ME. ME har valt att vara den vars val påverkar många. Min kropp, i denna tid är utvald av ME. Jag ska bara säga Ja eller Nej. Jag ska välja vem jag är.

ME vet massor som jag inte vet. Med ME kommer stort ansvar. Mycket att bära som inte får delas ut hur som helst, saker som Jag hela tiden måste försöka förstå för att det ska göra någon skillnad.

Jag vet när jag valde att säga Ja till henne, säga ja till ME. Vilket år, vilken månad, vilken dag och i vilket sammanhang. Det är några år sedan.
Igår visade hon mig vägen jag vandrat. Jag såg stegen jag tagit. Jag förstod vad som måste ske för att jag ska ta mig till nästa platå. Jag förstod lärdomarna som varje platå rymmer. Idag har jag börjat nedteckna dem.

Den platå jag nu befinner mig på där är Jag och ME tillsammans, WE.
Hon har förklarat de första lärdomarna jag har att utföra och förstå här. Och de är högst mänskliga lärdomar med syftet att gagna mänskligheten. ME behöver Jag för att de ska omvandlas i handling. Jag behöver ME för att lära mig den nya ordningen och hur jag ska anpassa den ner i Jag-form. Vi är med andra ord beroende utav varandra. WE är lösningen. Ingen är mer värd än den andre. Utan varandra blir vi värdelösa, obrukbara för ett större ändamål. Läs gärna den meningen en gång till. Vill du känna dig värdefull och agera i ett större ändamål är WE en förutsättning. Men valet är ditt.

Jag vet en väg till WE. Den jag vandrat. Den vägen är jag mentor för. Spiritual Mentor. ME är en Spirit. Och WE har nu tillsammans bestämt att ta emot vår första elev. WE behöver komma fram till en fungerande urvalsprocess. Det är min första lärdom.

Inte konstigt att jag älskar mjölk. Det påminner mig om MEs hem.

Ps! kl 12.11 i inkorgen ligger det ett email. Ämne: ME - Plus. Jag är en utav åtta utvalda. Jag ler åt åttan. WE skrattar ihop. För denna platå är full utav glädje och självdistans.

Inga kommentarer: