JAG styr mitt liv, vem styr ditt?

För nästan exakt en månad sen visade min kropp
att läkning behövdes på djupet.
Lilla brännblåsan vägrade läka. Mycket ovanligt!
Så upptäckte jag vreden som var upphovet.

Efter många frigörande vredesutbrott och andra
befriande känslostormar i enskildhet vände det. 

 

Idag är det läkt. Den nya huden lite röd bara.

Tro inte för en sekund att ni kan läka något om ni inte arbetar både på insidan och på utsidan. Var nyfiken på de sår som inte vill läka. Många förbiser kroppens signaler. Och ju mer du struntar i de små tecknen, desto större blir de. Kroppen blir allt tydligare i sina signaler. En förkylning som aldrig släpper. Ständigt återkommande inflammationer. Depression. Konstant trötthet. Håravfall. Magsår. Cancer. Kroppen gör sitt jobb. Den berättar att något är fel på insidan som du inte kan se. Det är i alla fall vad jag tror och lever efter. Och jag är mycket sällan sjuk. Och här är man glad om det finns plåster hemma. Och någon Alvedon som råkat bli över. Mycket smärta kan man faktiskt anda sig igenom. Som en förlossning till exempel. Så varför inte huvudvärk och mensvärk. Kroppen kan tillverka eget smärtstillande. Sluta göra så stort motstånd mot känslorna så försvinner mycket av sig själv. Ibland ger musik, rörelse, att skriva och måla mer smärtlindring än ett vitt piller.
Men jag är varken för eller emot sjukvård. Jag är för läkande av in- och utsida samtidigt.
Jag har varit utbränd/deprimerad, avstängd och likgiltig. Något lärde jag mig av den turen in till psyket den 17 december 2002.
Det är snart tio år sedan jag trodde att jag aldrig mer skulle bli frisk. Jag inte bara återhämtade det jag hade förlorat. Jag hämtade hem hela min kraft. All den som jag hade lagt i händerna på er andra. Den makt ni hade då jag brydde mig om vad ni tyckte om mig. Idag har få röstsedlar. Jag har alltid sista ordet. Gud har en röstsedel. Barnen varsin också. Men Guds röst väger tyngre än deras tre tillsammans om de inte är överens. Inga fler har rösträtt i mitt liv. Min framtida man får också en. Jag lyssnar gärna på andras åsikter och tar in deras resonemang, men JAG bestämmer. Känn på den du. Skulle inte du vilja säga detsamma att DU bestämmer över ditt liv. Varenda vaken minut. Varenda krona. Varenda tanke och känsla. Det kallas frihet. Sann frihet. Och alla runt omkring mig tycker inte lika mycket om den som jag gör, men det är deras business. Deras sårade känslor är inte mina. De har sin egen kraft, den vill jag inte ta ifrån dem. Jag läker mitt. De läker sitt. Så blir vi alla hela.