söndag 29 april 2012

Troshandling - Charlotte Rudenstam gästbloggar

“What God intended for you goes far beyond anything you can imagine.” Oprah Winfrey

Vad är en troshandling?
Är det en handling du gör för att du tror? Eller för att stärka dig på något sätt? Eller något helt annat?

Jag fick ordet av Marie, gick in på Twitter och fann Oprahs citat. Det klingade an i mitt hjärta. Det fick mig att tro … inte bara på att hon har rätt … utan också på att den som söker ska finna. Jag som söker ska finna.

Häromdagen lyssnade jag på Ida Hult, som är etnolog och alltså studerar vad vi människor gör (till skillnad från säger). Hon såg fem trender för mänskligt beteende. En av dem var: “Lyssna inåt”. Hon sade också att det mest är kvinnor som lyssnar inåt och att de har en känsla av att också få svar.

Jag kände igen mig i det. Jag lyssnar allt mer inåt. Jag tror alltmer på vad jag hör. Jag går intuitivt framåt … och kommer på något magiskt sätt dit jag ska, möter dem jag ska, när det ska ske. Jag tror inte att det handlar om slumpen. Jag tror jag skapar mitt liv... och när jag vågar ta ut riktningen... när jag vågar söka inåt... då ökar jag möjligheten att verkligen komma i kontakt med både det jag behöver och det jag önskar (vilket inte alltid är samma sak.)

Sedan ett halvt år har jag burit på känslan att jag ska leva som mig själv fullt ut. Att jag ska vara 100% Charlotte. Och att vara det handlar om att våga känna och visa allt. Att erkänna mina skuggsidor. Att se det mindre vackra. Och omfamna allt. Det känns som något eller någon leder mig dit. Att jag är lite som flugan som dras mot ljuset. Det är oemotståndligt och ibland känns det livsfarligt. Vissa stunder känns det som att jag är väldigt nära att svedas, eller bränna mig, eller bli uppbränd av ljuset.
Men så väljer jag ändå att göra den där troshandlingen. I mitt fall, just nu, handlar det om att göra något konkret. Att visa världen i handling att jag är 100%, vad andra än tycker och tänker. Så om mindre än två veckor släpper jag boken 100% Charlotte, eller hur jag fann mitt inre ledarskap genom att känna sårbarhet och skam.

Det är en viktig handling. Bara vid tanken på att människor ska läsa den, känns det som att jag sätter mig i en berg-och dalbana. Skräckblandat är det. Jag tänker att det här projektet är lite galet. Och så kommer då konsekvensen: Då får jag omfamna också galenskapen, för det är en del av mig. Det gör det kanske ändå viktigare att göra den här troshandlingen. Jag har fått rollen att gå före i vissa avseenden. Jag börjar tro ana vad Gud har tänkt att jag ska göra... men jag antar att min fantasi är för begränsad. Det ska bli spännande och jätteläskigt att fortsätta den här vägen framåt.
Och du får gärna komma på min relasefest. 12 maj i Malmö. Här är en länk:
https://www.facebook.com/events/304868796249859/

Länkar
lustlochliv.blogspot.com
charlotterudenstam.se
idahult.se



1 kommentar:

Kati sa...

Att omfamna galenskapen i mitt inre, eller det som jag uppfattar som galenskapen, det ska jag ta till mig idag. Det är just i den delen av mig själv som skapandet bor. Om alla inte förstår det, får jag stå ut med det. Tack Charlotte