En enegirik vecka tillsammans har lett oss till en ny plats i vårt inre. En plats många aldrig tidigare upplevt. En smakbit av det heliga gudomliga vi alla bär på djupt inom oss, i den heliga kammaren.
Vi har omfamnat de två stora feminina energierna och låtit dem mötas. Vi är för evigt förändrade. Systerskapet har för mig och kvinnorna som varit med fått en ny innebörd. En djupare. En större och mer kraftfull.
I hela mitt liv har jag trott att jag skulle söka den villkorslösa kärleken hos en man. Att det var i unionen av det manliga och kvinnliga som miraklet sker. Men idag vet jag att den finns hos kvinnorna. I systerskapet. Något heligt inom mig har sträckt ut händerna och fattat tag i dessa systrars händer och gjort mig hel. Helig. Värd att vördas och älska för dess fullkomlighet. Gudinnan är född, avlad ur den feminina unionen, född genom den feminina heliga triaden.
"En gudinna är en kraft eller övernaturligt väsen förbunden med kosmos och med jorden. Gudinnor är ofta både immanenta och transcendenta i sin karaktär. Gudinnor, eller som de vanligen benämndes i samlar- och jägarkulturer, Mödrar (Moder jord, Moder sol, Moder måne etc), är människornas ursprungliga sätt att närma sig det heliga." - wikipedia
Vi dyrkade Gudinnor innan det fanns en Gud....
"Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen."
 |
| Let Go. Let's Glow. Goddess Rising! |
Och plötsligt blir allt begripligt. Varför jag envisas med att säga att jag är en ledare bland ledare. Varför jag träget står kvar som en i gruppen, ber med gruppen, visar min sårbarhet, aldrig sätter mig över, aldrig träder ur, utan äter med dem, säger att jag är rädd och ledsen. Berättar att jag tvivlar. För att jag representerar det nygamla. Det ursprungliga sättet att leda, att jag skapar allteftersom skapelsen vill ske.
Och allt är som det ska. Och Soul Sisters föds precis när tiden är inne. När världen är redo att möta henne henne med vänlighet och omtanke. Med respekt och vördnad. Imorgon delar vi med oss av hur våra liv förändrats. Charlotte, jag och Jeanette. Vi är bara starten på en rörelse världen kommer att häpna inför. Den kvinnliga gudinnans rörelse.
Lyssna till oss i Radio Själaglad - kärlekskanalen på webben
Premiär imorgon tisdag 15 maj kl 12.00 - 12.45
Klicka dig hit in till SOUL SISTERS.
 |
| Charlotte, Jeanette och jag förevigade av fotografen Karolina Andersson på www.mianima.se |
Gudinnors natur
Ur wikipedia.
Gudinnan är den första kända gestalten i människans pantheon. Hon är
både Moder Jord och en kosmisk Himmelsgudinna. Gudinnan har och har haft
många olika namn och tagit gestalt för människor på olika sätt i olika
tidsåldrar och kulturer världen över. Därmed kan gudinnetron ses som
polyteistisk (tron på många gudomliga krafter) men i grunden är den
monoteistisk (tron på en gudomlig kraft) eftersom det är olika aspekter
av en Gudinna som genom tiderna haft ett numinöst och transcendentalt
innehåll. Hon är en allomfattande gudom som väver samman allt som
existerar i kosmos. Hon är både jord och himmel, både liv och död och
genom henne skapas allt.Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenålden) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m.
Gudinnorna/mödrarna förkroppsligar naturen och de krafter som finns inneboende i den. De anses ofta ha sin boning i till exempel träd, källor, floder och sjöar. Redan stenålderns samlar- och jägarkulturer dyrkade en kvinnlig makt. Gudinnor är ofta kärlekgudinnor, fruktbarhetsgudinnor eller moderskapsgudinnor, till exempel Afrodite i antikens Grekland, fornnordens Freja och romarnas Juno. De riktigt gamla gudinnorna som till exempel Hel (härskare över dödsriket i Fornnordens mytologi), hinduismens destruktiva Kali har behållit sin karaktär av "hela" gudinnor som omfattar både livs- och dödsaspekten. Medan de antika grekerna har gjort en krigisk Athena en modern gudinna, avskärmad från naturen i och med hennes onaturliga födelsesätt (ur Zeus huvud) av en gudinna med betydligt djupare rötter i en fredlig moderskultur.
I den gamla Orienten var gudinnornas roll ibland mycket tvetydigt: kärleks- och fruktbarhetsgudinnor är samtidigt ofta krigsgudinnor som är upphov till fördärv och död, till exempel Astarte, Ishtar och Anath.
Kvinnliga makter ansågs råda i regel även över ödet och livets lott exempelvis nornorna eller Fortuna. Men de hämnas och vedergäller också den som förgår sig mot den kosmiska ordningen, till exempel de grekiska erinyerna.
I modern tid har idén om en ursprunglig Gudinna som trängts undan av patriarkala religioner tagits upp av en del feminister.[källa behövs] Marxister anser[källa behövs] att växlingen från en kvinnlig gudom till en eller flera manliga är en religiös avspegling av att samhället blivit patriarkaliskt. Inom New Age återfinns ofta idén om Moder Jord (Gaia) som ett andligt väsen.
Bland dagens världsreligioner är det i princip endast judendom, kristendom och islam som inte har gudinnor. Inom den katolska kyrkan kan dock jungfru Maria, trots att hon inte är gudomlig, tänkas representera det kvinnliga heliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar